Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Geopolitiska problem I. Ryssland och England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svarta hafvet framför Konstantinopels murar”, och
utrikesminister Sassonov sekunderade honom med
dessa ord: ”händelserna vid rysk-turkiska gränsen
skola bringa Ryssland närmare lösningen af de
politiska och ekonomiska problem, som knyta sig till dess
sträfvan efter ett tillträde till det fria hafvet”. Ekot
kom från Grey i London 25/2: ”detta är en
aspiration, som vi ägna en fullständig sympati”.
Behöfves någon starkare eller mera officiell dementi
på de röster, som förklarat Ryssland desintresseradt i
hafvet? I själfva verket har världskriget själft afslutat
denna diskussion, genom sin åskådningsundervisning
om nyttan af fria kuster. Sedan Östersjön och Svarta
hafvet tillkorkats och Hvita hafvet barrikaderats af
isen, har det stora Ryssland i många månader varit
för direkt tillförsel af nödvändighetsvaror hänvisadt
till sin tusenmila förbindelse med Vladivostok, tillika
med mellantrafiken öfver neutrala länder, öfver hvilken
trafik dessa haft bestämmanderätten. Det torde icke
tarfvas någon särskild utläggning för att se och erkänna,
att en sådan ställning för ett land med Rysslands
pretentioner helt enkelt måste kännas olidlig. Har man
där icke insett behofvet af hamnar förr, så måste man
göra det nu. Härtill kommer det rent psykologiska
behofvet att skjuta skulden på denna brist, därest
Ryssland nu blir definitivt besegradt. Rohrbach har
fullkomligt rätt, då han i sin tidskrift Das grössere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
