Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. vis
visthus
indoeurop. verb med bet. ’se* (se 2 ris,
veta), alltså egentl, ’utseende,
beskaffenhet’
2. vis (adj.): fsv. vis vetande, kunnig,
klok, isl. viss; gemens, germ. ord (ty.
weise, eng. wise), till samma verb med
bet. ’se’ som veta och 1 vis; egentl,
’som har sett’; jfr 2 visa, envis, viss,
vitter. Härtill visdom, vishet
1. Visa (subst.): fsv. no. visa, isl. visa
sång, egentl, en bildn. till 1 vis, med
ursprungl. bet. ’sätt att sjunga’
2. visa (verb): fsv. no. visa, isl. visa;
gemens.-germ. ord (ty. weisen) med
ursprungl. bet. ’göra vetande’, bildn. till
2 vis
visavi’ (person) mitt emot: av fra.
vis-à-vis med samma bet.; till fornfra. vis
ansikte (se 1 visir)
Vise (i bikupa): fsv. vise m. med samma
bet.; gemens, germ. ord (mit. wise, ty.
Weisel); samma ord som runsv. isl.
visi m. ledare, förare, hövding, bildn.
till 2 visa. Visen troddès vara binas
konung, som ledde dem, då de svärmade
visen’t europeisk bisonoxe: av ty. Wisent,
trol. ytterst ett keltiskt ord; jfr b is ön
visera granska och påteckna: bildn. till
visum
Visibel: över fra. av lat. visib’üis
synlig; se vision
Vision syn: av lat. vi’sio (gen. visio’nis)
med samma bet., bildn. till vide’re se;
jfr pro-, revision, vidimera,
revidera, visibel, visum, visuell, vy;
veta. Härtill visionä’r andeskådare: av
fra. visionnaire med samma bet.
1. visi’r hjälmgaller: över ty. av fra.
visière med samma bet., bildn. till
fornfra. vis ansikte (se visavi)
2. visir: se vesir
Visi’t besök: av fra. visite, bildat till
visiter besöka; av lat. visita’re besöka.
Härtill visitera granska, undersöka;
vi-sitation
I. viska liten bunt, knippa (av halm,
ris o. dyl.): jfr fsv. no. visk med samma
bet.; gemens, germ. ord (ty. Wisch,
eng. whisk), ursprungl. trol.
ljudhärmande el. ljudsymboliskt; jfr vispa. Här*
till verbet viska damma (av)
2. viska tala tyst: tsv.hviska; nord. ord,
av ljudhärmande ursprung
1. viskos [-å’s] (ett slags konstsilke):
modern bildn. till lat. vis’cum lim
2. viskos [-å’s] (cellulosaämne till
fabrikation av film): modern bildn. till
lat. vis’cum lim. Härtill viskositet
seghet (i ett ämne); visk0’s
visky, whisky [vis’ki, vis’ky] (en
spritdryck): av eng. whisky; av gaeliska
wisge-beatha livsvatten; jfr akvavit
vis’mut (ett metalliskt grundämne): av
ty. JVismut med samma bet., trol. äldst
namn på en vismutgruva
vispa röra om (med visp): sv. dial. även
vifta med svansen (om hund); vara
ostadig; no. vispa röra omkring; trol.
ljudmålande, liksom 1 viska; jfr
även vips. Härtill visp redskap att
vispa med (vispkvist o. dyl.): no.
visp, eng. wisp viska, hötapp, knippa;
vispig yr, opålitlig; visper
1. viss (adj.): fsv. no. viss; gemens, germ.
ord (ty. [ge]wiss), besläktat med veta;
jfr visserligen. Härtill visso (i
uttrycket till yttermera visso): fsv. vissa
(dat. ack. visso) visshet; jfr f örvisso
2. viss pronomen (med en v. tvekan;
det uppstod en v. oro; under vissa
omständigheter): egentl, samma ord som
1 viss; efter mönster av ty. ein
ge-wisser, fra. un certain, eng. a certain
med samma betydelseförskjutning
Vissen: fsv. visin, isl. visinn, no. visen;
möjl. med grundbet. ’fuktig’. Härtill
vissna
visserligen: fsv. visselika; bildn. till
viss, åtminstone delvis efter lågty.
wis-seliken
vissjan: se bond viss jan
vissla: fsv. hvisla; ljudhärmande; jfr
2 viska
vist, whist (ett kortspèl): av eng. whist
med samma , bet., egentl, samma ord
som eng. whist tyst!
vistas: bildn. till fsv. vist vistande
(bevarat i hemvist; se vis t hus); till verbet
’vara’, isl. vesa (se 1 vara). Härtill
viste lägerställe, betesområde (för
samerna)
visthus: bildn. till fsv. isl. vist vistande;
föda, kost; se vistas
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
