Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - uppvigla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppvigla
utböling
avhölja, avslöja, översättning av fra.
découvrir med samma bet. Härtill
upptäckt
uppvigla: efter ty. aufwiegeln med
samma bet., egentl, ’röra upp’, besläktat
med bewegen rörp (se väga)
1. ur klocka: av lågty. ür, ty. ühr klocka,
tid, timme; av lat. ho’ra timme, tid
(fra. heure)
2. ur (i uttrycket i ur och skur): fsv.
ur, isl. ur yrväder; fint regn; regnsky,
jfr sv. dial. urväder; härtill yra
3. ur (i uroxe): isl. ürr uroxe; gemens,
germ. ord (ty. Auerochs uroxe), varifrån
lånats lat. u’rus uroxe
4. ur (adv., prep.): fsv. ur, isl. ur, or;
gemens, germ. ord (ty. ur-, er-, jfr
5 ur-, er-), med omstridd härledning
5. ur- (i urgammal, -tid m. fi.): av ty.
ur- med samma användning, samma ord
som 4 ur; även som förstärkande
prefix, t. ex. i urstyv; jfr orlov, -sak
ura’n (ett metalliskt grundämne,
upptäckt 1789): efter planeten Vranus
urarta: efter ty. ausarten med samma
bet.; till art
urarva utan rätt till arv (el. anspråk på
arv), i uttrycket göra sig u.: bildn. av
4 ur och 1 arv
urba’n belevad, världsvan: av lat.
ur-ba’nus stads-, huvudstads-; bildad,
hyfsad; till lat. urbs stad; jfr rustik.
Härtill urbanitet; urbanisera ge
stadsprägel
urbota som ej kan sonas med böter,
obotlig: bildn. av 4 ur och bot
urfjäll avskild ägolott: fsv. urfiælder;
sammansättn. av 4 ur och fsv. fiælder
jordstycke, samma ord som ty. Feld (se
fält)
urgera [-g-] påyrka, med eftertryck
framhålla: av lat. urge’re tränga; driva
på
uri’ebrev (brev, som innebär olycka för
överbringaren): efter Gamla
Testamentets berättelse (2 Sam. 11) om üri’a,
som av konung David drevs i döden
uri’n uttömning från njurarna: av lat.
uri’na vatten; urin
urkund: av ty. Urkunde med samma bet.,
till erkennen lära känna; besläktat med
känna; jfr ursprung
u’rna kärl, krus: lat. ur’na krus, ämbar;
urna
uroxe: se 3 ur
ursaka ursäkta: fsv. ursaka fritaga från
skuld, ursäkta, till saker skyldig, sak
skuld, se sak, ursäkt
ursinnig: egentl, ’från sina sinnen’, äldre
sv. ursinna vansinnig, förryckt; jfr
avvita. Härtill ursinne
ursprung: av ty. Ursprung med samma
bet., bildn. till erspringen springa ut
ur; jfr urkund
ursäkt: fsv. ursækt f. oskuld, bildn. till
ursækia sik urskulda sig, till saker
skyldig, jfr saker, ursaka. Härtill
ursäkta
urtima (utlyst på annan tid än den i lag
föreskrivna, t. ex. i urtima riksdag):
bildn. till 4 ur och fsv. time tid (se
timme)
usans [ysang’s] handelsbruk, -vana: av
fra. usance med samma bet.; till lat.
u’sus sed, bruk
usel: fsv. usal, usæl olycklig, isl. üsæll,
no. usæl; sammansättn. av 1 o- och säll.
Härtill usling: i äldre sv. med bet.
’olycklig varelse’
usuell’ bruklig, vanlig: av fra. usuell,
lat. usua’lis, adj .-bildn. till u’sus bruk,
sed, vana
usurpera med orätt tillägna sig,
tillskansa sig: av lat. usurpa’re taga
i besittning. Härtill usurpation;
usurpa’-tor inkräktare, tronrövare
Ut: fsv. ut, isl. ut; gemens, germ. ord
(ty. aus, eng. out) med släktingar i andra
indoeurop. språk, bl. a. grek. hys’teros
senare; jfr utan, ute, utom, yta,
yttre, yttra
Utan: fsv. utan, isl. titan; gemens, germ.
ord (ty. aussen), bildn. till ut, med
samma ändelse som i dädan o. a.
utblotta: se 1 blott
utbringa (i vibringa en skål): efter ty.
ausbringen i liknande användning
Utbyte: i bet. ’avkastning, vinst* lån
från ty. Ausbeute med denna bet.; jfr
byta
utböling (utbörding) person som ej hör
till släkten (socknen, trakten): ä. sv.
och sv. dial. äv. ’gengångare av mördat
barn’, bildn. till fsv. utbyrp f. ut-
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
