- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
473

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - torn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2. torn

I. touche

2. torn (på byggnad o. dyl.): fsv. no.
torn; över lågty. torn ytterst av lat.
turr’is med samma bet.
torn ad o [tårna’do] virvelstorm: ett
portugisiskt ord, till verbet torna’r vända,
vrida, av lat. torna’re, se turnera
tornej’ medeltida riddarspel: fsv. torney
närmast av mit. tornei; av likbet.
fornfra. tournoi, bildn. till verbet
tourner, se tornera

torn era [tår-] kämpa i ringränning: fsv.
tornera; över tyskan av fornfra. tornery
egentl, ’vända (med hästen)’; samma
ord som turnera. Härtill tornering
tornis’ter [tår-] ränsel, foderpåse: över
tyskan av tjeckiska tanis’tra med
samma bet.

torp: fsv. isl. porp liten utgård,
nyodling; gård, by, no. torp; gemens, germ.
ord (ty. Dorf by, se tölp), möjl. med
grundbet. ’hus’

torped: ytterst av lat. torpe’do, bl. a.
’darr-rocka’ (en fisk, som utdelar
elektriska stötar). Härtill torpedera
torr: fsv. por, isl. purr; gemens, germ.
ord (ty. dürr) med grundbet.
’törstande efter’; besläktat med törst, torka
torsdag: fsv. porsdagher, isl. pörsdagr,
no. torsdag (ty. Donnerstag, eng.
Thurs-day); forngerm. översättn. (med
användande av gudanamnet Tor) av lat.
di’es Jov’is ’Jupiters dag’ (fra. jeudi)
torsion [-sjo’n] vridning: av fra. torsion
med samma bet., ytterst bildat till
lat. torque’re vrida, jfr tortyr

1. torsk (en havsfisk): fsv. isl. porskr;
möjl. besläktat med torr

2. torsk (munsjukdom hos barn): med
ursprungl. bet. ’groda’ (sv. dial. torsk,
tosk); jfr att lat. ra’na groda även
betyder ’svulst på tungan hos boskap’

torsmånad januari: äldre sv. även ’mars’;
da. tormåned mars; sydsv. dial. Tor
mars (personifierad i folkliga rim); till
isl. porri, månaden närmast efter
mid-vintern, liksom göjemånad ett
urgammalt månadsnamn; trol. med
urspr. bet.’minskning (av vinterförråden)’
till isl. pverra avtaga, minskas
torso [tår’så] stympad bildstod: ital.
ord, stammande från folkl. lat. thyr’sus

stjälk, stam; av grek. thyr’sos med bl. a.
samma bet.: jfr tyrsus
tortyr [tårty’r] pinande: av fra. torture
med samma bet.; av medeltidslat.
tortu’ra vridande ur led, till torque’re
vrida (jfr torsion). Härtill tortera
pina: av ty. tortieren
torv: fsv. isl. torf, no. torv; gemens, germ.
ord (eng. turf gräsmatta), av omstritt
ursprung. Härtill torva: fsv. torva,
isl. torf a (liksom planka till plank,
mygga till mygg, flisa till flis o. a.)
torva till slå till: jfr fsv. isl. no. tyrva
kasta torv på, täcka med torv, slå med
kastande (t. ex. av stenar); bildn. till
torv

tosig tokig, enfaldig, tosing tok, narr:
sv. och no. dial. även tos narr, tosa gå
och driva, bära sig åt som en tok; av
oklart ursprung; jfr 2 tok
tossa enfaldig kvinna: da. tosse; trol.
samma ord som sv. och no. dial. tossa
padda, da. tudse; ljudmålande bildn.,
liksom likbet. sv. dial. klossa. Härtill
tossig

tota till: äldre sv. tota efter härma efter,
sv. dial. tota (tata) efter göra så gott man
kan, bjuda till; härma; möjl. samma ord
som äldre sv., sv. dial. tota gnola, jollra,
försöka att sjunga efter; ljudhärmande
total [to-] fullständig: över ty. och fra.
av medeltidslat. tota’lis med samma
bet.; avledn. av to’tus hel, all. Härtill
tota’liter alldeles, fullständigt: lat. adv.;
totalite’t helhet; totalitär
diktatur-totalisator (system för vadhållning vid
kapplöpning): modern bildning efter
lat. mönster, till fra. totaliser
sammanräkna det hela, eng. totalize bildn. till
totale fullständig, hel, se total;
totalisator infördes i Sverige 1923
totem [tå’-] (hos vissa naturfolk:
föremål, vanl. djurart, med vilken stammen
el. hövdingen troddes vara nära
förbunden): av eng. totem med samma bet.,
ursprungl. ett indianord. Härtill
tote-mis’m

tott, totte (lin-, hår- o. dyl.): sv. dial.
även tutt (se tu t ten); jfr fsv. tutta göra
tottar; trol. ett barnspråksord (jfr
tum-metott), liksom 1 tutta
I. touche [tosj’], tusch anslag (å piano);

473

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free