Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sköta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sköta
I. slang
skaut flik, veck; skot, sköte, besläktat
med skjuta, sålunda egentl, ’något
som skjuter fram’; jfr sköte, skot
Sköta: fsv. skøta, isl. skeyta, no. skøyta;
bildn. till sköt i bet. ’sköte’, alltså med
urspr. bet. ’ha i skötet, vårda’
sköte knä: fsv. skote; bildn. till fsv.
skot flik (av en röck), hörn; sköte; se
sköt
Sköve skjul, portlider: sv. dialektord;
till skjuva skjuta; alltså egentl, ’plats
där vagnar o. dyl. skjuts in’
skövla [sjö’vla, sjövv’-]: fsv. skyfla; av
outredd härkomst
slabba slaska, söla: no. slabba med
samma bet.; gemens, germ. ord (ty.
schlappen sörpla, eng. slabby slaskig);
ljudhärmande, liksom sv. och no. dial.
slubba söla, slaska; jfr också slafsa.
Härtill slabbig
slabbra sladdra, skvallra (vard.):
ljudhärmande. Härtill slabbertaska
1. sladd rep-ände: möjl. samma ord
som lågty. sladde trasa. Härtill
uttrycket komma på sladden; sannolikt
också sladd i bet. ’skvätt’, variant till
slätt och 1 slant (jfr också 1 slank)
2. sladd (ett jordbruksredskap); sladda
köra med sladd: jfr sv. dial. slada sladd;
trol. besläktat med isl. slöd, no. slod
spår, släpväg, sv. dial. slo vinterväg i
skogen, med en grundbet. ’glida’
sladda glida på sned (med bakhjulen):
trol. till 1 sladd i bet. ’ända, slut (av
rep el. annat)’; sålunda eg. ’hasa med
ändan’
Sladdra: da. sladre; av lågty. sladdern
med samma bet.; ljudhärmande (jfr
sluddra, pladdra). Härtill sladder;
sladdertaska
sladdrig utan styrsel, slapp: av likabet.
lågty. sladderig, till sladde trasa (se 1
sladd)
slafsa äta som en hund, söla: no. slafsa,
ty. schlappsen; ljudhärmande, liksom
no. slufsa plaska, söla, med anslutning
till rafsa (rufsa); jfr också slabba.
Härtill slafsig
I. slag art, sort: fsv. slagh; av lågty.
slag (ty. Schlag); egentl, samma ord som
2 slag
2. slag slående; slaganfall: fsv. slagh,
isl. no. slag; gemens, germ. ord (ty.
Schlag), besläktat med 3 slå. Härtill
slagsmål: egentl, ’rättegång angående
slag’, jfr 2 mål
Slag a (verktyg att tröska med, plejel):
no. slag a; gemens, germ. ord, till 3
slå, alltså egentl, ’verktyg att slå med’;
jfr plejel med samma bet.
Slagg: no. slagg; trol. av lågty. slagge
med samma bet. (ty. Schlacke); egentl,
’avfall vid smide’; besläktat med 3 slå
Slagruta grenklyka som "slår" för
underjordiska vattenådror: av ty.
Schlag-rute, till schlagen slå och Rute spö, ris
Slak: fsv. slaker, no. slak; gemens, germ.
ord, besläktat med sloka och med
lat. lax’us slak, lös (se laxera)
slakt: fsv. slakt; av lågty. släckt (ty.
Schlacht); bildn. till verbet 3 slå;
egentl, ’slående, dödande’. Härtill
slaktning fältslag, strid
slalom utförslöpning i starkt slingrande
spår: av likbet. östno. dial. slalåm, eg.
sledalåm slädspår, till låm spår av
något släpat
1. siam’ (alla sticken i vissa kortspel):
av eng. siam, egentl, ’skräll’; besläktat
med slamra
2. siam’ gyttja: av lågty. siam el. ty.
Schlamm med samma bet.; möjl.
besläktat med slum
Slampa slarvig kvinna: no. slampa; till
sv. och no. dial. slampa, eng. slamp
gå vårdslöst, ty. dial. schlampen hänga
slappt ned; jfr s lams a. Härtill slam-
pig
slamra: fsv. no. slamra; trol. bildn. till ett
verb, som motsvarar eng, siam skrälla,
smälla (jfr 1 siam); ljudhärmande.
Härtill slammer
slamsa lössliten och sladdrig bit, trasa;
slarva: no. slamsa hänga och dingla;
slarva; liksom slampa med grundbet.
’hänga slappt ned’. Härtill slamsig
Slana stör, ribba, smal stång: no. slån
smal stång för att rulla timmerstockar
på; av dunkelt ursprung
I. slang (gummi- o. dyl.): av lågty.
slange skjutvapen med långt rör, egentl,
’orm’ (ty. Schlange); besläktat med 2
slinga
410
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
