Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - metamorfos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
metamorfos
mild
metamorfos [-mårfå’s] förvandling: av
grek. metamor’fosis förvandling
metasta’s sekundär sjukdomshärd:
ytterst av grek. metas’tasis ombyte av
plats, förändring; av meta’ jämte, efter
och stas’is ställning
metate’s omkastning av ljud: av grek.
metath’esis omställning
meteor [-å’r] eldkula; stjärnfall: av grek.
mete’oros i luften befintlig. Härtill
meteorit; meteorologi’ väderlekslära;
meteorolog [-lå’g]
1. meter (ett längdmått): av fra. mètre;
av grek. met’ron mått; jfr 2 meter och
symmetri
2. meter versmått: ytterst av likabet.
grek. met’ron, egentl, ’mått’ (se 1
meter). Härtill metri’k verslära: över ty.
av grek. metrike’; metrisk; metriker
metod [-o’d] tillvägagångssätt: av grek.
meth’odos tillvägagående. Härtill
metodisk planmässig: av ty. metodisch;
metodi’k metodlära; metodiker;
metodologi’
metodis m: efter de metodiska
bibelstudier och fromhetsövningar, som bedrevs
av stiftaren John Wesley och hans
kamrater. Härtill metodist
metonymi’ (ett slags bildligt
uttryckssätt): av grek. metonymi’a, egentl,
’namnbyte’
metrik verslära: se 2 meter
metroncm [-nå’m] taktmätare: av grek.
mefrron mått (se meter) och nom’os
lag
metropol [-på’l] huvudstad: av grek.
metrop’olis, egentl, ’moderstad’; av
me’-ter moder och pol’is stad. Härtill
metro-polit ärkebiskop
metvurst: fsv. metvorst; av lågty.
met-worst med samma bet.; av lågty. met
magert svinkött (samma ord som 1
mat) och worst korv; nuvarande form
genom påverkan av ty. formen Wurst
mety’l (en kemisk term): av grek. meta’
efter och hy’le ämne
mezzanin [metsani’n] mellanvåning: av
ital. mezzani’no, avledn. av mezza’no
belägen i mitten; av lat. media’nus,
avledn. av med’ius i mitten befintlig; jfr
medio, medium, media
mezzosopran [met’så-sopra’n] kvinnoröst
mitt emellan sopran och alt: av ital.
mezz’o halv och sopran
mias’mer (pl.) smittoämnen: pluralbildn.
till grek. mi’asma smitta
mickel: av namnet Mikael, rävens namn
i folksagor. — mickelsmässa vid
Mikae-lidagen (29 sept.)
mid- (i middag, midfasta, midljud,
midnatt m. fi.): stamformen av ett adj. fsv.
mißer, isl. miör i mitten befintlig;
gemens. germ. ord (ty. mitt-, eng. mid-),
med motsvarighet i lat. med’ius (se
medium) och i andra indoeurop. språk;
jfr midja, 1 mitt, 2 mitt; 2 medel-,
1 medel
midja: fsv. midhia, no. midja;
nybildning till uttrycket a midhio på mitten,
böjningsform av adj. fsv. miper (se
mid-)
mig [mej; i högtidligt språk: mig]
(dat.-ack.-form av jag): fsv. isl. mik;
gemens. germ. ord (ty. mich), utvidgad
form av indoeurop. me mig (bl. a. lat.
me); jfr 1 min
migrä’n (ett slags huvudvärk): av fra.
migraine; ytterst bildn. av grek. he’mi
halv och krani’on huvudskål
mi’ko: eufemistisk förkortning av [-mi[n-dervärdes]ko[mplex]-] {+mi[n-
dervärdes]ko[mplex]+}
mikro- (i t. ex. mikroorganism): av
grek. mikros’ liten. Härtill mikrofon
[-få’n] ljudförstärkare: till grek. fone’
ljud (se fonetik); mikrokos’mos värld
i smått: se kosmos; mikroskop [-skå’p]
förstoringsinstrument: till grek. skope’in
se (jfr teleskop)
mikrob [-rå’b] (mikroskopiskt liten
organism): av fra. microbe, modern bildn.
(1878) av grek. mikros’ liten (se mikro-)
och bi’os liv (jfr amfibie, biologi)
mi kron [-rå’n] tusendels millimeter:
neutr. av grek. mikros’ liten (se
mikro-)
mil: över tyskan av lat. mi’lia, plur. av
mille tusen (romarna räknade avstånd i
mi’lia pass’uum tusen steg); jfr mille
mila (kol-): no. mila; av lågty. mile[r]
(ty. Meiler) med samma bet.; ytterst
trol. ett latinskt ord
mild: fsv. milder, isl. mildr givmild,
frikostig; den nutida bet. ’barmhärtig,
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
