Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hematit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hematit
herre
ord (ty. Heim, eng. home) med dunkla
släktskapsförhållanden. Härtill
adver-ben hem, hemma, hemifrån
hemati’t (ett slags järnmalm): bildn. på
grek. ha’ima blod
hemgift: sammansättn. med fsv. gift
givande, gåva, se 1 -gift
hemisfä’r halvklot: sammansättn. av
grek. he’mi- halv- (jfr semi-) och sfär
hemlig: fsv. hemeliker, isl. heimiligr
förtrogen; av lågty. heimelik (ty. heimlich)
hörande till huset; till hem
hemma: fsv. hema, isl. heima; egentl,
dat. sing. av fsv. hema, isl. heima neutr.
hem: till hem
hemman: fsv. heman n. bostad, hem;
bildn. till fsv. hember m., hem n. hem;
den nutida bet. ’lantgård av viss storlek
(mantal)’ först fr. o. m. 1500-t.; jfr
hemma
hemoglobin blodfärgämne: bildn. av
grek. ha’ima blod och lat. glob’us kula,
blodkropp; jfr leukemi
hemorroj’der (blodådrornas ansvällning
vid ändtarmsöppningen): av grek.
haimorrho’ides blodflöde: till grek.
ha’ima blod
hemsk [hem’sk]: äldre ’dyster, ängslig,
rädd’, fsv. hemsker dum, försagd,
underlig till mods, isl. heimskr enfaldig;
egentl, ’som endast har vistats hemma’;
till hem (jfr inhemsk)
hemställa: efter ty. [ari]heimstellen med
samma bet; jfr da. henstille anmoda,
föreslå
hemtrevlig: se trevlig
he’mul bättre rätt till något; vitsord:
fsv. hemuld, isl. heimvld f.; bildn. till adj.
hemul som tillkommer någon med rätta
(se o hemul); till hem. Härtill
hemuls-man sagesman, auktoritet
hemvist: se vistas
hen bryne: isl. no. hein; gemens, germ.
ord, trol. med grundbet. ’ngt spetsigt
el. vasst’
hen na (ett färgämne): ytterst av arab.
henna hennabusken
henne, hennes: se hon
heraldik läran om sköldemärken,
ättevapen m. m.: av fra. héraldique,
bildn. till medeltidslat. heral’dus, la-
tinisering av fra. hérawt; jfr härold.
Härtill heral’disk; heral’diker
herba rium samling av pressade växter:
bildn. till lat. her’ba växt, ört
herde: fsv. hirpe, herpe, isl. hiröir;
gemens. germ. ord (ty. Hirt, eng.
(shep)-herd (får)herde), bildat till den urgerm.
formen av hjord
hereditä’r ärftlig: bildn. till lat.
here’di-tas arv, arvedel
heresT kätteri: av grek. ha’iresis ngt
valt; valt lärosätt; skola, sekt. Härtill
heretiker kättare; heretisk kättersk
herku lisk jättestor; jättestark: efter den
grek. halvguden Herkules, berömd för
sin storlek och styrka
her’m [-ä-] (nedåt avsmalnande och
uppåt i ett huvud slutande fyrkantig
pelare): av grek. herme’s med samma bet.,
egentl, ’bild av guden Hermes’
hermafrodit tvekönad varelse: av grek.
Hermafrod’itos, ett tvekönat
gudomsväsen
hermeli’n lekatt: av ty. Hermelin med
samma bet.; diminutivum av ett ord
med samma bet.; jfr lekatt, vessla
hermetisk lufttät: bildn. till det grek.
gudanamnet Her’mes (H. tillades bl. a.
förmågan att genom magiska insegel
tillsluta kärl)
heroisk [herå’isk] hjältemodig: till grek.
he’ros hjälte. Härtill herois’m
hjältemod
heros [he’rås] hjälte (best. f. hero’en, pl.
hero’er): av likbet. grek he’ros och fra.
heros
herostratisk vunnen genom ett illdåd
(om ryktbarhet o. dyl.): efter efesiern
Heros’trotosy som år 356 f. Kr. brände
upp gudinnan Artemis’ tempel i Efesos,
för att hans namn skulle gå till
eftervärlden
herre: fsv. hærra, hærre, isl. herra; av
fornlågty. hërro, egentl, ’äldre’ (jfr lat.
sen’ior äldre, varav ital. signo’ret fra.
seigneur, (mon]sieur, eng. Sir herre),
komparativ av hër (ty. hehr) förnäm,
ärevördig, egentl, ’gråhårig, gammal’
(eng. hoart isl. harr gråhårig); jfr
härlig, härska
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
