Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gunga
gånga
som t. ex. fölse fölunge) av fsv. gumar,
isl. gumarr med samma bet.; av okänt
ursprung
gunga: da. gynge; trol. av ljudhärmande
ursprung
gunnrum officersrum på fartyg: av eng.
gunroom, av gun kanon och room rum
gunst: av lågty. gunst (ty. Gunst) med
samma bet., bildn. på gunnen, sidoform
till giinnen, varav sv. gynna. Härtill
gunstig; gunstling
gunås: förkortn. av Gud nåde oss; jfr
gubevars
guppa: trol. av ljudhärmande el.
ljud-symboliskt ursprung; jfr gippa; kanske
också en kontamination av gunga och
1 hoppa
gurgla: trol. lånat från lågty. görgeln
el. ty. gurgeln med samma bet.; till
ty. Gurgel strupe, ljudhärmande bildn.,
möjl. lån från likbet. lat. gurguVio.
Härtill gurgel gräl, gruff
gurka: trol. av lågty. gurke (ty. Gurke),
ett urspr, slaviskt ord
gurkmej’a (en växt, Curcuma longa; ett
av dess rötter berett färgämne): av
äldre ty. Gurkumey; av ital. el. spa.
curcu’ma; av arab. kurkuma saffran
g ut (ett slags tråd, av tarmar): se
katt-gut
g Ute gotlänning: fsv. gutar (plur.), isl.
götar (härav Gotland gutarnas land);
etymologiskt samma ord som got och
besläktat med 1 göt
gutera (goutera) tycka om, uppskatta:
av fra. goüter, av lat. gusta’re smaka;
få smak
guttaperka: enl. uppgift ett malajiskt
ord, sammansättn. av getah gummi och
pertcha ett gummigivande träd
gutå’r: av gott år, en gammal
välgångsönskan vid dryckeslag
guvernant [guvernang’t] hemlärarinna:
av fra. gouvernante; till gouverner styra;
av lat. guberna’re med samma bet.,
ursprungl. ’styra ett fartyg’
g u ver ne men t förvaltningsområde: av
fra. gouvernement, till gouverner, se
guvernant
guvernö’r ståthållare; (furstes)
informator: av fra. gouverneur, till gouverner,
se guvernant
gyckla: äldre sv. även göckla; av lågty.
gokelen; härstammande från el. starkt
påverkat av lat. jocula’ri skämta
gylf [j-] byxsprund: se julp
gyllen (äpplesort: grå-, vitgyllen m. fi.):
efter fra. pomme dorée med samma bet.,
egentl, ’guldäpple’; det gyllene
gyllene: fsv. gyllene; av lågty. gulden;
bildn. på guld
gylta (dial.) ung sugga: fsv. gylta, isl.
gyltr f. med samma bet.; besläktat
(genom avljud) med gält
gymna’sium högre avdelning av
läroverk: ytterst av grek. gymna’sion
idrottsplats, till gymnos’ naken. Härtill
gymnasist
gymnast i’k: ytterst av grek. gymnastike’
kroppsövningar, till gymnos’ naken; jfr
gymnasium. Härtill gymnast: av
grek. gymnaste’s lärare i
kroppsövningar
gymnosper’m nakenfröig växt (mötsats:
angiosperm): modern bildn. av grek.
gymnos’ naken och sper’ma frö
gynekologi [gynekålågi’] läran om
kvinnosjukdomarna: bildn. av grek. gyne’
kvinna och log’os lära. Härtill
gynekolog [-lå’g]
gynna: av lågty. günnen (ty. gönnen);
jfr gunst och unna
gyroskop [-skå’p] (apparat för att mäta
rotation): av fra. gyroscope, bildat 1852
av uppfinnaren J. B. L. Foucault; av
grek. gy’ros ring och skope’in se. Härtill
gyrera; gyration
gyttja: egentl, ’utgjutning’; besläktat
med gjuta
gyttra: trol. en bildn. till gjuta, med
iterativ bet. Vilket som är det
ursprungligaste, verbet el. subst, gytter,
kan ej avgöras. Härtill gyttrig; gytter
konglomerat, anhopning, massa
gå: fsv. ga, gemens, germ. ord (lågty.
gån, fornhögty. gån, gen, ty. gehen, eng.
go), dock ej i isl. och gotiska; jfr gånga
gång: fsv. isl. gangr; gemens, germ. ord
(ty. Gang, eng. gäng sällskap, lag, se
gäng); bildn. till gånga
gånga (vartill gick, gingo, gången; inf.,
pres. och sup. numera föråldrade och
ersatta av gå): fsv. isl. ganga; gemens,
germ. ord med släktingar i sanskrit och
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
