Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flarn
floka
utvecklingen mark mask och burk)
och med ursprungl. bet. ’flat yta’
flarn: möjl. besläktat med sv. dial. flar,
flå flöte till nät
flaska: fsv. isl. flaska; germ. ord (ty.
Flasche), även inlånat i de romanska
språken (se fiasko, flakong); trol.
urspr, ’träkärl till förvaring av mjölk
eller annan vätska’ (såsom ännu i no.
och dalmålet samt eng. och Schweiz,
dialekter)
flat: fsv. isl. flatr; gemens, germ. ord
(eng. flat) med släktingar i lettiskan;
besläktat med platt
fla’u matt, trög: av lågty. ty. flau matt,
svag, av fra. flou vek
flaxa: no. flagsa; trol. nära besläktat
med flacka. Härav flax tur
fleg’ma sävlighet: av grek. fleg’ma kallt
slem i blodet; tröghet. Härtill
flegma’-tisk; flegma tiker
flektera böja (ord): av lat. flec’tere
böja; se flexibel, flexion,
reflektera
flen magsyra; svullnad: fsv. flen svulst,
sv. dial. no. flein knuta, svulst;
grund-bet. trol. ’ngt uppsvällt’; dunkelt
flep mes, narr: till sv. dial. flepa lipa,
hänga läpp, no. fleipa gapa; göra miner.
Härtill flepig
flera (flest): fsv. flere (flæster), isl. fleiri
(flestr); nord. ord, identiskt med lat.
plvfs; se pius
flexibel böjlig: av lat. flexib’ilis med
samma bet., till flec’tere böja; se
flektera
flexion [-ksjo’n] böjning (av ord): ytterst
av lat. flex’io med samma bet., till
flec/tere böja; se flektera
!. flicka ung kvinna: uteslutande svenskt
ord (känt från slutet av 1500-talet),
möjl. med urspr. bet. ’kjol’; eljest
dunkelt
2. flicka lappa: av lågty. flicken med
samma bet., till fleck lapp, fläck, se
fläck. Härtill inflicka; skoflickare
flik: fsv. fliker (jfr isl. flik, no. flik); av
omstritt ursprung
flimra dallra, glindra: av ty. flimmem
glittra, skimra; jfr no. flima fara oroligt
fram och tillbaka. Härtill flimmerhår
mikroskopiskt små, rörliga hår till en
cell
flina: no. flina; med urspr. bet. ’vara
öppen, gapa*
flinga: no. flinga tunn skiva; nära
besläktat med flänga
flink: av lågty. flink rask, egentl,
’skimrande’ (jfr äldre ty. flinkern skimra)
flint- (i flintskallig): fsv. flinskalloter;
jfr sv. dial. flenskallig (no. fleinskallad);
av sv. dial. flen (no. flein) bar, naken
(till flina)
flinta: fsv. flinta; jfr no. flint flinta;
splittra; gemens, germ. ord med
motsvarighet i grek.
flirta: se flörta
flis: sv. och no. dial. flis, fornno. flis,
lågty. vlise; till en rot med bet. ’klyva’;
jfr flit. Härtill flisa: jfr 1 spiller och
spillra
flit: av lågty. vlit iver, strid (ty. Fleiss);
till en rot med bet. ’klyva’; jfr flisa,
split
flitter: av lågty. flitter, ty. Flitter med
samma bet., egentl, ’ngt fladdrande*
(jfr eng. flitter-mouse flädermus)
1. flo lag, stapel, stack (t. ex. vedflo):
fsv. isl. flo f. med samma bet.
2. flo vattenpöl, träsk i myr el. mosse
(norrl.): sv. dial. flo, floe, isl. flài m.
öppet vatten, till flöa flöda över, eng.
flow; med besläktade ord i andra ieur.
språk; jfr flod, flöda
1. flock hop: fsv. isl. flokkr; gemens,
germ. ord, möjl. besläktat med flyga
(och i så fall med grundbet. ’flygande
svärm’)
2. flock avfall (i ullflock m. fi.): av lågty.
vlocke med samma bet.; av omstritt
ursprung
flod: fsv. isl. fl68 i., sv. dial. flod flöde,
översvämning (t. ex. syndafloden); bet.
’ström, älv’ är lån från lågty.; gemens,
germ. ord (ty. Flui), bildn. till isl.
floa flöda över, eng. floio; se 2 flo,
flöda
flogrönn [flå’g-]: se flågrönn
floka (växt): trol. ombildn. av loka
hundloka, i anslutning till sv. dial.
flokig trasslig, flodig frodig, 1 flock
m. fi.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
