Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - antidot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antidot
antåg
antidot [-då’t] motgift: av likbet. eng. o.
fra. antidote; ytterst av grek. antid’oton
n., av anti- mot och dot’os given; jfr
dos, donera
antifebri’n (ett febernedsättande
läkemedel): av grek. anti’ emot och lat.
je’bris feber (se feber)
antik från forntiden; ålderdomlig: av
fra. antique; av lat. anWquus gammal;
jfr antikva, antikvarie,
antikvitet, antikverad
antiklerika’1 prästfientlig: av grek. anti’
emot och klerikal
antikrist Kristi motståndare: av grek.
anti’ emot och Christos’ Kristus
antikrifik motkritik: av grek. anti’ emot
och kritik
antikva latinsk tryckstil: böjningsform
av lat. anti’quus gammal (egentl,
anti’-qua litfera den gamla bokstaven, den
gamla stilen); jfr antik
antikvarie fornforskare: av lat.
anti-qua’rius person, som intresserar sig för
det gamla, till anWquus gammal (se
antik). Härtill antikvariat bokhandel med
gamla böcker: från ty.
antikverad föråldrad, gammalmodig:
efter ty. antiquiert, eng. antiquated; eg.
part. till ett verb bildat efter lat.
antiqua’re göra gammal, av adj.
anWquus gammal (se antik)
antikvitet fornsak: av fra. antiquité
forntid; fornsak, av lat. anti’quitas, till adj.
anti’quus gammal, forntida; jfr antik
antilop [-o’p] (ett hovdjur): av eng.
antelope, ytterst av grek. anthiVops
antimakass’ överkast på soff- eller
stols-rygg: av eng. antimacass’ar, av grek.
anti’ emot och namnet på en olja från
Makassar, rättare Mankassar (ort på
Celebes); alltså egentl, ’duk, som
skyddar mot (hår)olja’
anti militärisk militärfientlighet: av
grek. anti’ emot och militarism
antimon [antimå’n, -mo’n] (en metall):
i de moderna europ, språken lånat från
medeltidslat. antimo’nium
antingen: fsv. ann’at-tvigg’ia den ena av
två möjligheter; -tviggia, tvæggia är
gen. av tve två; jfr tveggehanda
antinomi [-nåmi] motsägelse mellan två
(var för sig sanna el. nödvändiga)
tankelagar el. åskådningar: av grek.
antinomi’a, av anti’ emot och nom’os lag
antipati’ motvilja: av grek. anti’ emot
och path’os lidande (se apati, patos);
bildat som motsats till sympati.
Härtill antipatisk motbjudande; fientlig
antipod [-på’d, -po’d] person, som bor
på motsatta sidan av jordklotet;
fullständig motsats: bildn. av grek. anti’
emot och pu’s (gen. podos’) fot
antipyrin (ett febernedsättande
läkemedel): av grek. anti’ emot och py’r eld,
feber
antisemit judehatare: av grek. anti’ emot
och semit
antiseptisk bakteriedödande: bildn. på
grek. anti’ emot och sep’sis förruttnelse
(jfr septisk, aseptisk). Härtill
antiseptik antiseptiskt behandlingssätt
antite’s motsättning: av grek. anti’thesis
motsättning; jfr tes. Härtill antitetisk
antologi [-lågi’] väld samling av dikter
(och prosastycken): grek. bildn. av
an’thos blomma och verbet leg’ein
samla
antracit (ett slags stenkol): bildn. på
grek. an’thrax kol
antropofa’g människoätare: grek. bildn.
på an’thropos människa och fage’in äta
antropologi [-lågi] läran om människan:
bildn. av grek. anHhropos människa
och log’os lära. Härtill antropolog
[-lå’g]
antropomorfism uppfattning av ngt
som likartat med människan: bildn. av
grek. an’thropos människa och morphe’
form, gestalt
anträda: av lågty. antreden (ty. antreten)
med samma bet.; se 1 träda
antvarda: fsv. antvardha, möjl. ett
inhemskt ord, dock trol. påverkat av
lågty. antwarden; av prefixet and- emot
(se anlete) och ett med varda
besläktat ord
antyda: efter ty. andeiden med samma
bet.; till tyda
antåg: efter ty. Anzug med samma bet.;
till 3 tåg
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
