Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten - Nionde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRAULIO (vänder sig mot Lorenzo,
a fsides).
Men hur är det fatt m ed herrn der? (Till
Benito.) S e ! S e ! . . . (Båda vahtkarlarne resa något litet
på sig och vända sig mot venster, nyfiket tittande på Lorenzo;
den grupp, dessa båda personer bilda, bör med omsorg studeras.)
LORENZO.
Luft! Ljus! Nej icke ljus! Mörker! Jag
vill ingenting se; jag vill ej tänka. (Faller ned uti
stolen, döljer hufvudet i sina händer.)
BENITO.
Tyst! Jag tror det är . . .
BRAULIO.
Jo, nu ha’ vi gjort det bra!
BENITO.
Hvem skulle a n a t? . . .
BRAULIO.
L åt oss gå tillbaka in i kabinettet.
BENITO.
Tyst! D et här få vi icke berätta. (De resa
sig och gå försigtigt in i kabinettet, i det de oupphörligt betrakta
Lorenzo.)
BRAULIO.
Nej det är klart, icke e tto r d ! Man har fört
oss dit in, vi borde ej gått derifrån.
BENITO.
Men vi hörde ju rop och gråt. (Kär de komma
till kabinettsdörren, stanna de och betrakta Lorenzo, som fo rt-
farande är i samma ställning som fö ru t; en tjenare kommer in
genom fonden och gar genast ut till höger.) L a t OSS lemna
honom, låt oss lemna honom, m edan han ännu
äl lugn. (Be gå in i kabinettet och stänga dörren.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
