Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDVARD.
Hon är min mor, som älskar mig af hela
sitt hjerta. I morgse kastade jag mig gråtande
i hennes armar, och rörd gaf hon eftei föi mina
böner. Hon skattar sina förfädeis b iag der m yc-
ket högt, och dyrkar hedern med en sadan pie-
tet, att hon förr ville se mig död, än gift med
någon, som skulle hafva den minsta fläck på sitt
namn. Men hon värderar Don Lorenzo för hans
vetenskapliga rykte, som ocksa är en ära; hans . . .
INÉS.
Godt, godt. Det är nog med den der hi-
storien. A f allt detta törs man således draga
den slutsatsen, att hon kom m er hit redan i dag,
att vi få gifta oss mycket snart, och att vi skola
blifva mycket lyckliga, icke sannt? D et är ju i
alla fall detta, som är det vigtigaste, det vill
säga det, som är af största vigt för mig: jag vet
ej om du . . .
EDVARD.
Otacksamma! Tviflar du på mig?
INÉS.
Nej, visst ej! Men det var m ycket lyckligt,
att din mor gaf efter, ty . . . i m otsatt fall . . .
Du håller mycket af mig: jag vet det . . . men
.. . en mor är man skyldig vördnad, . . . och
om hon nu hade sagt nej, så hade du såsom
god son, icke sannt, Edvard? . . . icke velat göra
henne sorg, och, om också med m ycken smärta,
hade du ändock öfvergifvit denna stackars Inés,
som älskar dig så . . . nej, du får ej höra det,
otacksamme, ingen får höra det! . . . som älskar
dig så mycket, att utan dig . . . döm nu, om jag
är riktigt klok . . . hade jag dött af sorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
