Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Andra scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quijote mellan tusen Sanchos, och när han hos
den ene måste fördöma egennyttan, hos den an-
dra fåfängan, hos denne den falska m edgängen,
hos en annan de tygellösa begären, hos alla ka-
rakterslösheten, huru skulle icke hans egen fa-
milj, liksom den vandrande riddarens tjenarinna
och systerdotter, hans egna vänner, liksom pre-
sten och barberaren, liksom kopplare och glädje-
flickor, furstar och värdshusvärdar, m orer och
kristna, alla med en mun förklara honom van-
sinnig; och vansinnig skulle han finna sig sjelf,
eller kanske i sin dödsstund låtsa sig vara det
för att åtminstone få dö i frid.
TOMAS (närmar sig Lorenzo och
slår honom på axeln, Angela går också fra m på scenen).
L o ren zo!
LORENZO (vändande sig om).
Tom as . . . , Angela .. ., voro ni här?
TOMAS.
Ja, vi hörde till hälften din filosofiska m ono-
log. Hvad var anledningen, om man törs fråga,
till dessa min värderade väns sublima utgjutelser?
LORENZO.
Läsning af Don Quijote, som steg mig åt
hufvudet och der blandade sig tillsammans med
andra moderna filosofiska funderingar, hvilka
strömma fram och tillbaka uti den gråa sub-
stansens små celler, såsom min petrificerade dok-
tor skulle säga.
TOMAS (torrt).
Ja,^ såsom hvar och en skulle säga, som ville
säga något förståndigt.
ANGELA.
H ur förskräckligt! Börja ni inte nu igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
