- Project Runeberg -  Vansinnig eller icke? /
175

(1928) [MARC] Author: Wilhelm Hegeler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

sig åter reserverad, och på det sättet plågade cle
varandra ständigt utan att dock kunna skiljas.

En kväll hade Lotte överraskat dem i en öm
tète-à-tëte och därmed var det slut med den unga flickans
förtrolighet för Anna. Lotte led mycket av att ha sett
Anna, som hon dittills dyrkat och vars parti hon
ständigt tagit, i faderns frånvaro kyssa en annan man.
Flickans inre kval togo sig uttryck i näsvishet och
trots och hon blev snart alldeles olidlig för sin
omgivning.

Anna tog det till en början mycket illa åt sig, att hon
förlorat Lottes förtroende, men därmed hade också all
hennes hänsyn till yttervärlden försvunnit. Hon gav
nu sin lidelse fria tömmar, gav efter för Bert och
levde i ett sinnesrus, som kom henne att se allt som
genom en dimma. Hennes släktingar kunde nu efter
behag förfara med hennes egendom, hon brydde sig
varken om huset eller affärerna, hon levde och
andades endast för sin kärlek och sin älskare. Dehwitz
och i synnerhet den gamla frun voro nu herrar i
Horst-manns hus.

Horstmann hade mot sin vilja påtvingats Dehwitz
som förmyndare och denne löpte hit och dit för att få
reda på tillgångarna, eftersom inga böcker stodo att
finna. Hans brådska var ändock ingenting mot den
gamla fru Düsbachs. Hon hade tagit Horstmanns
arbetsrum i anspråk och medan de andra sovo, satt hon
och studerade "Börstidningen", räknade och
antecknade, skrev och mottog brev från banker i Berlin utan
att några i huset kände hennes förehavanden. Hon
hade uppnått en sådan färdighet i att efterlikna
Horstmanns handstil, att inte ens han själv skulle
kunnat avgöra, vad han skrivit och hon.

Anna hade en aning om, vad modern hade så brått
med. Han visste, att modern för Dehwitz icke
omtalat den del av förmögenheten, som placerats i
Budapestbanken, men själv hade hon aldrig gittat att omtala
denna omständighet. Hon blundade för saken men
överfölls av en köldrysning, då hon kom att tänka på
saken. Det inträffade för resten sällan, ty hon var
upptagen av sin käx-lek och förde för övrigt ett
överdådigt liv, som slukade mycket stora surrunor. I au-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vansinn/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free