Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom och icke fann honom i de tomma orden.
Åh, du vet väl, hvad jag sökte."
"Du skulle inte tala så mycket, Ivar."
"Nå, så varnade man mig, en gång, två gånger,
tre gånger, varnade man mig för att tala mot
dogmerna, mot bekännelser och teser, torra liflösa
dogmer ville man jag skulle respektera mer än
min egen längtan att få människorna bättre,
ädlare. Man ville jag skulle föda dem med sand
och sten, när jag ville ge dem själfva det stora,
härliga lifvet.
Man hotade mig med mitt lifsuppehälles
beröfvande och så föll jag en gång, föll af från
kursen efter stjärnan och styrde in i de lugna
vattnen med säkra hamnar. Jag trodde, att jag
också skulle kunna ligga stilla och låta de
skeppsbrutna segla utanför i stormen, men mitt ankare
tog inte botten.
Så bar det ut igen.
Jag gick ur kyrkan. Man tvingade mig, det
vet du. Man satte knifven på strupen på mig:
tron eller lifvet. Jag tog lifvet och behöll min
tro eller otro, som de kallade det.
"Får jag litet att dricka."
"Såja, Ivar."
"Du skall inte hindra mig. Detta är mitt
försvar inför döden och dig och en annan."
"Du får hosta igen."
"Du hör väl, att jag inte hostar."
"Ja, men jag vet det ju alltsammans förut."
"Det kommer, det kommer. Vänta bara. Men
först måste jag räkna upp siffrorna för dig, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
