Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Där satt lian också ofta och gjorde öfverslag
af sina utgifter och inkomster. Han blef inte
glad däråt. Utgifterna visade betänkliga
tendenser att vilja öfverflygla inkomsterna.
Alltsedan magen själf flyttat in i huset, steg
utgiftskontot på ett fruktansvärdt vis. Där funnos
otroliga summor till pilsner, och en kväll kallade
han hushållerskan till förhör.
Hon frånsade sig allt ansvar.
Det kunde ingen människa i världen få
pän-garne att räcka numer. Grosshandlarn däruppe!
- hon slog en föraktfull knyck på nacken och
tittade uppåt taket - var inte billig, han!
Postmästarn grabblade länge på hvad han
skulle göra. Fortsatte det som det börjat, skulle
han komma på balans inom några månader.
Något måste göras, innan han blef utäten ur sitt
eget hus. Han kunde inte kasta dottern och
barnen på gatan och inte magen heller, fast det
var frestande nog.
Det fanns ingen annan utväg än att de skilde
hushållen åt. Holms måste äta för sig själf va.
Han fick ge dem hundra kronor i månaden i
stället. Och så kunde han afskeda ett af
biträdena och taga i själf litet mera. Han kunde lika
gärna arbeta som att sitta där och försöka få det
omöjliga att stämma.
Elna var inte glad åt skilsmässan i hushållet.
Hon fick mer att göra, och mannen puttrade
öfver den snåle gubbfan inunder. Men det fanns
ingen annan utväg än att taga emot "nådebrödet"
i den form det gafs. Och de åto det med god aptit.
Ernst Didring: Vilsna vandrare. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
