Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
som stämde ned hans mod, eller om någon annan
yttre händelse kan ha inverkat. Säkert har dock
ett sådant skäl aldrig varit det väsentliga. Det
avgörande för Heidenstam har varit de inre skälen.
Hans självkritik har ej låtit invagga sig i säker-
het av Topelius’ beröm, och hans brinnande hjärta
har ej nöjt sig med de uttryck dess rörelser fått i
verser, med vilka många yngre och äldre med-
tävlare utan tvivel skulle varit överlyckliga att få
träda in på vädjobanan.
Lika djup var en annan grund till dröjsmål. Han
stod i en brytningsperiod mellan gammalt och nytt
av egendomligaste slag, och den säkerhet över
sig själv och de grundsatser han litterärt ville stödja
sig på, som krävdes för ett uppträdande, den vanns
icke så snabbt. Som vi sett av utdragen ur ung-
domsdiktningen, har han tagit allmänna intryck av
1800-talets svenska Parnass från Runeberg som
den kanske viktigaste impulsgivaren till och med
Snoilsky, som ställvis påverkat den yttre formen
mycket starkt. Hade han gett ut detta dikthäfte
1882, skulle han väl blivit räknad som en ovanligt
lovande lärjunge till Signaturerna, fast med påtag-
liga avvikelser från deras allmänna åskådning. Men
den samtida litteratur han upplevde var en mot
hela denna äldre litteratur fientlig, nämligen rea-
lismen. Snoilsky hade visserligen slutit sig till denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
