Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
man lämnat jämmerdalen, kommer fortlevandet inte
att äga rum i vare sig himmel eller helvete — de
finnas icke till —, och icke heller blir den döde
ett spöke, som irrar kring på jorden, utan han skall
stanna i jorden och förvandlas och efter några år
sticker han upp ur kullen som gräs, som tunnsått
timotej, och klockarns ko skall komma och mumsa
på den f. d. människan. I de drastiska ordalagen
röjer sig satiren över den åskådning han låtsas
ge uttryck åt, men visshet känner han icke, Och
i en ungefär samtidig dikt, »Varthän gick viking
ur hög?», frestar han en motsatt uppfattning, åt-
minstone som en möjlighet. Vart den döde gräs,
träd och mossa, krypande larver, fagert vingade
flygfän? Ingen anar hjälten i markens gräs eller
lundens kronor. Eller steg ur hjältens lik en ljus-
gestalt, som förblev osynlig för de ögon, som ej
se det okroppsliga, och vandrade ut till fränder,
till belackare och beundrare, till sitt livs valplatser,
eller till solen eller en fjärran stjärna, dit han
längtat i forna nätter?
Hos Heidenstam ligger motivet till grund för dik-
ten Livet och döden. Det är en kyrkogårds-
scen en ödslig novemberdag med tynande solljus
— en påtänkt omarbetning skulle ha preciserat
både ort och dag, nämligen till kyrkogården på
Montmartre och de dödas dag. En person träder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
