Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En resdag i södra Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
i dag hade frånvaron af våra herrligt grönskande
ängsmattor återigen, likasom många gånger förut,
varit iögonfallande. Med undantag af några små fläckar
i den storartade bergskedjan Sierra de Gör, har jag
under tre månaders vandringar i Syd-spanien icke sett
några ängar. Med verkligt jubel helsade jag derför vid
slutet af min resa de af bokar omgifna ängarne i det
skogiga . Sierra de Vallirana i Catalonien. Ängarne
utgöra det tempererade klimatets afundsvärda
företräde, och att den sydspanske bonden inga har,
länder honom icke till förebråelse, alldenstund han
icke kan hafva dem, och att han, äfven der han skulle
kunna hafva dem, ändock icke har dem, måste i alla
fall räknas honom till förtjenst. t Genom odling
af foderväxter, särdeles korn och luzern, drager
han mycket större nytta af sin konstvattnade jord,
än om han skulle underhålla gräs-ängar.
Äfven våra skuggiga lunder, våra skogars förtrupper,
saknas med ängarne i det torra Sydspanien
och i och med dem en väsendtlig prydnad för
landskapet. Öfverhufvud söker man förgäfves i södra
Spanien den växtverldens innerliga förmälning med
marken, som hos oss öfverallt ijiöter blicken. Det
är måhända ingen opassande liknelse, om jag jemför
förhållandet i detta afseende i Spanien med det
kyliga äktenskap, som man så ofta finner i de högre
stånden. De stolta sydfruktträden stå utan någon
förmedlande öfvergång på den gråa, hårda marken;
ingen gräs- och örtvegetation smyger sig intill deras
fot såsom medlare mellan dem och marken.
Nu inträdde Eamon med ett buenas tärdes Senor i
rummet, för att få veta morgondagens resplan. «Till
Motril, eller åtminstone i den rigtningen österut
längs kusten», var mitt korta svar. «Det är omöjligt»,
svarade han. Blodet steg mig åt hufvudet, ty jag
misstänkte honom för en tredskhet, som han redan två
gånger förut visat, och som hade sin rot i någon annan
önskan å hans sida. Jag svarade honom derför temligen
häftigt med det så ofta hörda por que? (hvarför
icke?). c<Eme-dan det icke finnes någon körväg åt
det hållet», svarade han.
Detta var mig fast otroligt. Motril, hvarest en
mängd sydfrukter, socker och bomull odlas, en stad
med 12,000 invånare, skulle icke genom någon körväg
vara förenad med huf-vudstapelplatsen Malaga? Jag
misstänkte något slags illfundig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
