- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
192

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgård, park och skog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

kanske är det icke alldeles öfverflödigt att tillägga
några anmärkningar rörande nyttan af att gifva
promenadanläggningar och offentliga trädgårdar en
vetenskaplig anstrykning.

Hos hvarje menniska, som icke är alldeles försoffad,
finnes i själens djup nedlagdt ett begär att rörande
allting, som hittills är henne obekant men faller
henne i ögonen, högljudt uttala sitt ’hvad är
detta?’ eller att åtminstone göra sig sjelf denna
fråga. Ett svar på den är så mycket välkomnare,
om det jemte sakens namn äfven angifver hans betydelse
och ändamål. Vid obekanta växter nöjer man sig
merendels med namnet och frågar blott mera
sällan derjemte ’hvartill duger den?’ Vigten att
gifva växterna vetenskapliga namn är lätt att bevisa,
ty dessa namn utgöra ett handtag, hvarmed vi fatta i
dem vid vår andliga gemenskap med dem. Dessa namns
stora betydelse måste hvarochen inse, då han
erinrar sig hvilket obehag han ofta känt af att under
längre tid nödgas samtala med någon, hvars namn och
stånd voro honom obekanta. Det är icke annorlunda i
vårt umgänge med växtverlden och naturligtvis
äfven med djurverlden. Detta obehag har en
djupare grund än blott uti otillfredsstäld nyfikenhet;
det har nämligen sin grund i känslan deraf, att
man ej förmår fatta något verkligt intresse för den
obekanta personen eller växten. Men från
samma ögonblick som vi erfarit den persons namn
och stånd, med hvilken vi just äro i beröring,
växer vårt intresse för denna beröring, ty vi hafva
i och genom namnet nu fått en viss person att göra
med, Om hvilken vi nu kunna tala med en tredje,
och i hans stånd hafva vi vunnit en måttstock för
hans bedömande och för hans Jemförande med andra,
tillhörande samma stånd. Kedan härmed är mycket
vunnet, och precis på samma sätt förhåller det sig med
vårt förhållande till växtverlden. Ett träd,
som till sitt namn och sin natur är oss obekant,
är för oss nättopp ett träd likasom alla andra.
Men finna vi vid ett träd i en parkanläggning
t. ex. namnet alm och vid ett annat namnet annbok
vidfogadt, * så lockas vi derigenom ordentligt att
betrakta dem.

* Redan för mer än 20 år sedan voro, isynnerhet
utländska, träd och utmärktare buskarter i Londons
parker och «squares» försedda med namn, skrifna på
en liten zinkplåt, uppburen af en bredvid stammen i
marken neddrifven, fotshög stolpe, och dessa namn
studerades alltid med intresse af många bland de
promenerande.

Ö. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free