Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viderosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Vi vilja nu betrakta den prydliga missbildning i
spetsen på en videqvist, som vår figur föreställer,
och hvars urgamla namn videros, vi måste finna ganska
betecknande. Vi finna, att hon härrörer af tvenne
omständigheter, nämligen dels att bladen i följd af en
qvistens förkortning samlat sig.tätt till hvarandra,
och dels att de förändrat sin form.
Ehuru denna på en videqvist ganska oväntade
bildning är i hög grad lik en blomma, så har den
likväl i anseende till ursprunget ingenting med en
sådan att skaffa. Då de bekanta videhängena eller
blomsamlingarna, hvilkas helt olika utseende vi
alla känna, alltid sitta i bladvecken, men aldrig i
qvistens yttersta spets, så kan redan af detta skäl
vår i spetsen sittande - videros icke vara någon
missbildning af blomman. På den mycket noggrant
efter naturen tecknade figuren se vi, att bladen
i rosetten inifrån utåt, om ock till slut ganska
hastigt, öfvergå i verkliga blad eller örtblad. *
Den tydliga medelnerven, den fintandade kanten och
hos det lefvande exemplaret den gröna färgen förråda
tydligen, att de skenbara blombladen icke äro annat
än förändrade, kronbladlika örtblad.
Såväl på dessa bladbildningars form, som på deras
ställning och anordning märka vi, att bristande
längd och tät sam-mangyttring utgöra denna täcka
missbildnings väsende. Vi kunna göra detta åskådligt
för oss, om vi på en nyss afskuren bladig videqvists
nedre ända göra ett kretssnitt genom barken och sedan
skjuta upp barken jemte de derpå sittande bladen
mot spetsen, hvilket vid afbrytandet af en videqvist
stundom af sig sjelf inträffar. Vi få dervid se de
ursprungligen på den långa vidjan glest fördelade
bladen blifva tätt sammangyttrade.
Hvad är det då, som gör att den punkt, kring
hvilken viderosens blad sitta så tätt hopträngda,
just förblifvit en punkt, i stället för att utsträcka
sig till en kanske alnslång eller längre qvist? *
Dessa icke blott på flere videarter, utan äfven på
andra växter förekommande rosettlika eller annorlunda
formade bildningar tillskrifter man till en del
insektstyng. Om vår videros
* Då. pistill, ståndare, krön- och foderblad,
skärmblad och stipler alla hafva samma ursprung,
alla likaledes äro blad, så benämner man det, som i
h vardagsspråket helt enkelt heter blad, till skilnad
från de förra, ört- eller vegetationsblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
