- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
147

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växa stenarne?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

mån vattnet jifdunstar, små tärningforraiga,
men till största delen med hvarandra hopväxande,
saltkristaller anskjuta.

Äfven den hårda, i svafvelsyra likasom i vatten
olösliga bergkristallen har likväl, äfven den, en
gång befunnit sig i form af en vätska, ur hvilken han,
såsom man kallar det, utkristalliserat.

En kristall, som skenbart är färdigbildad, kan likväl
derefter blifva, ännu större. Om vi lägga en liten
alunkristall i en mättad alunlösning, så anskjuter
på honom allt mera alun-massa, han blifver större.

Men icke blott ur vätskor kan en kropp i fast
form utkristallisera, utan äfven om vi förvandla
honom till gas, således försätta honom i ett ännu
finare fördeladt, ett ännu tunnare tillstånd,
och derjemte bereda honom tillfälle att på ett
annat ställe återtaga sin fasta form. Vid något
mer än 400 graders uppvärmning förvandlas svafvel
till mörkgul gas, som öfvergår till ett fint gult
pulver, således åter blifver svafvel i fast form,
då vi leda en kall t luftström genom svafvelgasen. På
vulkanernas kraterväggar finnas vanligen stora massor
kristalliseradt, genomskinligt svafvel, som i gasform
uppstigit ur svalget.

Om vi smälta svafvel i en degel af eldfast lera
och gjuta ut det i ett kallt kärl, så se vi, sedan
det kallnat, dess inre genomdraget af nålformiga
kristaller.

Sålunda är kristallisationen Stenarnes enda växande,
en öfvergång till fast form icke blott ur en lösning,
utan äfven från gasform och från smält tillstånd. Vid
djur- och växtkroppens växande synes blott det första
ega rum. Hvarje näringsämne måste hafva varit upplöst
och förtätas med detsamma, som det förvandlas till
någon af de tusentals formerna i den nytillväxta
kroppsmassan.

Endast i de dermed förknippade formförhållanden
oväsentligt skildt härifrån är ett annat sätt för
stenarne att växa. Detta är droppstensbildningen.

Droppstenarne väsa på det sätt, att sur kolsyrad kalk,
som är upplöst i de från en hålas tak nedsipprande
vattendrop-parne, genom ett kemiskt förlopp förvandlas
i ett olpsligt slag af kalk (neutral kolsyrad)
och sedan återstår i fast form. Om droppstenarne,
eller stalaktiterna, till det yttre vanligen icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free