- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
137

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barkborren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Denna företeelse lärer oss emellertid, att saften
- som om våren synnerligt ymnigt förekommer
mellan barken och veden i de späda, alldeles nyss
bildade vedcellerna och vid denna tid underlättar
barkens afskalande - ganska lätt undergår en kemisk
omsättning, som sedan kan hafva trädets sjukdom och
död till följd. Begge delarne angripa snart barren,
och då barrträden, med undantag af lärkträden, icke
åter kunna ersätta förlorade barr, såsom löfträden
sina blad, så saknar sedermera det sjuka trädet medel
att bereda en, sund näringssaft, ty detta kan icke ske
utan bladens eller barrens biträde. Derför måste vi i
denna barrträdens oförmåga att ersätta förlorade barr
genom nya söka åtminstone en indirekt orsak, hvarför
de lida mer än löfträden af insekters angrepp.

Utan att derpå vilja grunda »någon här afgörande,
allvarlig slutledning, kan jag likväl icke underlåta
att rigta uppmärksamheten på det helgjutna, afslutade,
matematiskt regelbundna hos barrträden i motsats
till löfträdens friare, skenbart nästan regellösa
utveckling. I denna de förfas karakter ligger så till
sägandes en solidarisk ansvarighet med afseende på
deras inre byggnad och derför säkerligen äfven med
afseende på deras lif. Öfverhufvud utgöra barrträden
den äldsta familjen inom vår trädverld. Långt
förrän den alstrande naturen kallade en enda af de
mångfaldiga löfträdsarterna till lif, grönskade redan
barrträden med sin Jtrogna grönska1 på jorden och
bidrogo .i sin mån att lemna det senare uppträdande
menniskoslägtet stenkolslager i arf.

Barkborren skyr icke att antasta denna uråldriga
växtfamilj. När han skapades, antingen han genom
vilkoret för sin tillvaro, som är barrträdens ved,
först småningom framkallades, eller han framträdde
samtidigt med dessa? - derom gifva oss de förstenade
qvarlefvorna i stenkolslagren icke ens en antydning.

Skalbaggarnes ordning, som nu omfattar vid pass 40,000
arter, och hvars kännemärken äro oss alla bekanta,
låter lättast fördela sig i underafdelningar på
grund af ledernas antal i foten (tarsus), som är den
yttersta af insektbenets tre hufvuddelar/ De flesta
skalbaggar hafva fem, ett likaledes temligen ansenligt
antal fyra, blott helt få tre och ännu färre på de
fyra främre fötterna fem och på de begge bakfötterna
fyra fotleder. Bark-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free