Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han hade sagt till henne... Kanske han hade slagit henne?
Det skadade nog inte att ge henne lite stryk ibland.
Annars blev hon för morsk och fräck av sig...
Vid fiskeriet var det öde och tomt. Fönstren i
barackerna stod öppna, och även dessa stora trälådor tycktes
färdiga att förgås av hetta. Inne på kontoret, som låg gömt
bakom barackerna, skrek en barnunge av alla krafter.
Bakom en hög med tunnor hördes viskande röster.
Jakov gick beslutsamt ditåt, för han tyckte sig urskilja
Malvas röst. Men då han hade kommit fram till tunnorna
och kastat en blick bakom dem tog han ett steg tillbaka
och stannade med rynkad panna.
I skuggan av tunnorna låg den rödhårige Serjozjka
på rygg med armarna under huvudet. På ena sidan om
honom satt Jakovs far och på den andra Malva.
Varför var fadern där, undrade Jakov. Hade han
flyttat från sin lugna plats till fiskeriet för att vara närmare
Malva och hålla honom på avstånd från henne? Å, den
gamle skojaren! Tänk om modern hade reda på allt hans
fuffens!... Skulle han gå fram till dem eller inte?
- Jaså, sade Serjozjka. Det är meningen att säga adjö
då? Nåja, gå då och gräv i jorden ...
Jakov spratt till och blinkade glatt.
- Ja, jag ska gå, sade fadern.
Då kiev Jakov fram och hälsade:
- Goddag, mitt herrskap!
Fadern såg flyktigt på honom och vände sig bort,
Malva rörde inte ens på ögonlocken, och Serjozjka sparkade
ut med foten och sade i djup baston:
- Se, här kommer ju vår älskade son Jakov hem från
avlägsna länder! Därpå tillade han med sin vanliga röst:
Flå av honom huden till ett trumskinn... liksom pälsen
av fåret...
Malva skrattade tyst.
- Vad det är hett! sade Jakov och satte sig bredvid dem.
Vasilij såg åter liksom motvilligt på honom.
- Jag har väntat på dig här sen imorse, Jakov.
Upp-syningsmannen sa mig igår att du skulle komma.
Hans röst föreföll Jakov mera lågmäld än vanligt, och
även ansiktet var förändrat.
- Jag är här för att hämta proviant, sade han och bad
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
