- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
495

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495

Mycket folk var närvarande, bland dem alla
landshöfdingens anhöriga, ett par medlemmar af teologiska
fakulteten samt ganska många studenter.

Efteråt var jag hos Buhr i fängelset till öfver kl 3.
Han nämnde då bl. a. att hans hustru och barn på f. m.
hade varit och tagit afsked af honom. Fångvaktmästaren
omtalade sedan, att Buhrs hustru varit ovanligt lugn, talat
med honom om deras får och grisar o. d. Vid afskedet,
då Buhr varmt omfamnade henne och barnen, hade hon
sagt: »Gud gifve dig vackert väder i morgon, käre Etik,

då du skall göra din sista färd!»

På aftonen häde tio af de troende studenterna ett
enskildt bönemöte, där den ene efter den andre bad för Buhr,
särskildt för morgondagen.

Nov. 10. En af de oförgätligaste dagar i min lefnad:
Buhrs afrättningsdag! (se sidd. 161 —173.) Hans lekamen
hvilar nu på »hufvudskalleplatsen», hans själ i paradis!

Nov. 11. Väktaren för i går innehåller en uppsats
med rubriken: »Nytt våld i södra Sverige rr.ot dem, som i
stillhet sammankomma för att läsa Guds ord». Uppsatsen,
som tydligen är skrifven af den verkligt gudfruktige
kyrkoherden i X., redogör för den förföljelse med slag,
stenkastning, okvädinsord m. m., för hvilket allt en lärare vid ett
högre läroverk varit utsatt, då han och en annan lekman
på kyrkoherdens uppmaning ett par söndagar förkunnat Guds

gjotde icke heller detta någon skuld; men R. hade nog rätt, då han
kallade det för en »Guds nemesis» för alla de skarpa omdömen S.
fällt vid andras små brister mot kyrklig ordning. S. kände detta sitt
fel ganska djupt, ty — hans stolthet öfver att vara en »kyrklig
ordnings-karl af första klass» hade nu fått en svår knäck. Men de som trodde
att han efter denna förödmjukelse skulle blifva mildare i sitt
bedömande af andra, missräknade sig. S. förblef efteråt ända till sin död
samma skarpa rifjärn som förut; »älskad och saknad af fån, skref R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free