Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
märkte Rosenii inträde i rummet, utan fortsatte sitt minspel, ända till
dess R. utbrast: »Hvad betyder väl det här?» Vid denna fråga vände
sig von W. hastigt om, blef varse R. och syntes för ett ögonblick litet
förlägen. Men snart återtog hans anlete sitt mest belåtna uttryck, och
han sade: »Säg, tycker inte magister R., att jag är ovanligt lik Luther ?
Detta ha många sagt mig, och det tycker jag äfven själf!»
Hvad R. svarade, minnes jag icke. Men själfva händelsen gat
en bekräftelse åt fröken Hermanssons åsikt.
Juni 17. Religionsfrihelsmötet i Engelska kyrkan. Baron Creutz
var ordförande. De förnämsta talarne voro H. B. Hammar, C.
Bergman, Rudin, Åkerlund och v. Zweigbergk. Rudin var hänförande
vältalig för religionsfriheten; men några af hans argument föreföllo nästan
paradoxa, såsom t. ex. att »Gud införde religionsfrihet redan i paradiset,
då han tillät satan att också komma dit in och framställa sina lögner.»
— Kyrkoherden Hammar svarade på detta så skarpt, att jag nästan blef
missnöjd med honom, för min vän Rudins skull. Han sade bl. a:
»Herr Rudin har talat dels på skämt, dels på allvar, dels ock så, att
man knappt kan afgöra om hans ord varit skämt eller allvar». Och
så gaf han Rudin en väldig »uppsträckning.» Jag har börjat förundras
öfver att män, som i det dagliga lifvet äro de mest humana och
vänliga, kunna, så snart det gäller diskussion i kyrkliga eller politiska
frågor, blifva »eld och lågor», så att de då nästan obarmhärtigt gissla
den, åt hvilken de en stund senare kunna helt broderligt räcka
handen.*) — Men Hammar hade ännu ett yttrande, som kom mig att häpna.
Han sade: «Den andliga och kyrkliga ställningen i vårt land är sådan,
att den väl näppeligen kunde vara värre, om vi befunne oss midt i
påfvedömet.» Iian afsåg naturligtvis konventikelplakatet,
sakramentallagen och prästernas stora ofördragsamhet mot separatisterna; men
— nog är det väl ändå långt värre i påfvedömet ?!
På e. m. for med min mor och kungl, sekreteraren Forselius
ut till Drottningholm. På vägen samtal med två fröknar Fleming,
hvilka i andliga ting liknade den mannen, som »såg folket gå såsom
trän». Herren hade fått så mycket öppna deras ögon, att de insågo
behofvet af en omvändelse från synd och världsväsen; men huru ? ?
På ett ställe invid sjön var skuret i ett träd: C + E — B -j-**)
•) Egen erfarenhet har i senare tid lärt mig bättre förstå detta.
•*) Såsom ett exempel på huru länge dylika trädristningar kunna
bibehålla sig må nämnas, att när jag en dag 1895, efter mer än 40
år, återkom till samma ställe, var den inskriften ännu fullt läslig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
