Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
och jag begaf mig på upptäcktsresor i farbrors
planschportföljer och konstkabinett. Men vanligen blef han till
slut störd däraf. Då såg han helt vänligt på mig och
sade: »Min käre gossel Du stör mig, och säkert har du
tråkigt här; jag skall föra dig till ett par snälla fruar,
som kunna tala om vackra sagor för dig och roa dig
bättre än jag förmår.»
Första gången han så sade, följde jag honom helt
gladt, ty jag väntade att få höra sagor och dylikt. Men
sedermera blef det min förskräckelse, när farbror sade
sig skola föra mig till »de snälla fruarna».
Dessa voro nämligen två mycket gamla och
vördnadsvärda änkor efter skolmagistrar eller klockare vid
tyska församlingen. Helt klädda i svart och med hvita
hucklen öfver, hufvudet, därtill likbleka i sina ansikten,
med stora hvassa hakor, krokiga näsor och skarpa
genomträngande ögon, föreföllo de vid första anblicken
sexåringen såsom ett par gengångare från en annan värld;
och barnahjärtat bultade i början af förfäran, när farbror
lämnade mig ensam med dem. De blefvo snart vänliga,
och försökte att både berätta sagor och läsa
uppbyggelse-böcker för mig; men de talade ett språk, hälften svenska
och hälften tyska, som jag då ej kunde förstå. När de en
lång stund förgäfves sökt göra sig förstådda af mig, var
deras sista utväg att lägga mig på en soffa, med
uppmaning att jag skulle »ferseke såfve». Och så fick jag ligga
stilla på den soffan i en eller två timmar, stundom mer,
till dess min mor och faster åter kommo hem. — Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
