Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hafvets däggdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 458 —
der Sommaren träffat några små ungar, men däremot i
stort antal sådana, som synts vara några månader gamla.
Hvalrossen (Rosmarus arcticus) är en jätte bland
säldjuren. Han skiljer sig så väl till utseendet som till
lefnadssättet i flera afseenden från de egentliga sälarne.
Därigenom att han kan resa sig jämförelsevis högt på
sina främre extremiteter och vända de bakre framåt
under kroppen, liknar han öronsälarne (sjölejonen).
Det är svårt nog att göra sig en föreställning om
hvalrossens kolossala storlek. Själf häpnade jag, när jag
första gången såg en sådan liggande död framför mig.
Den gamle hannen når en längd af ända till 4 1/2 meter,
och omkretsen är mer än 4 meter. Hans hufvud är
mycket litet, ja, så litet, jämfördt med den stora kroppen, att
djuret däraf nästan får ett vänskapligt utseende.
Hvalrossen tillhör den eviga isens område och
lämnar sällan detta. Han har förr i tiden förekommit i
ofantligt stor mängd vid polarländernas kuster. Sorgligt att
säga, är han ett för människan alltför dyrbart djur för
att få lefva i fred. Hans hud, betar och späck äro
dyrbara handelsvaror, och för människans vinningslystnad har
hvalrossens blod under århundraden flutit i strömmar.
Ishafvet är dock stort, länderna där uppe vanligen
svåråtkomliga, och häri ha vi att söka förklaringen till att
hvalrossen ännu tillhör de lefvande djurens antal.
I Ishafvet finnes hvalrossen ungefär på samma
område som storsalen. Det vill säga, där hafvet är relativt
grundt. Ute i det djupa hafvet saknas han helt och hållet,
och endast sällan ser man honom annorstädes, än där
drifis finnes. Oftast träffar man honom nära kusterna,
och han synes trifvas bäst inne i fjordarne.
Några få gånger har hvalrossen förirrat sig ned till
Norges kust, och på den amerikanska sidan går han med
isen ända ned till Labrador.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
