Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Skrivhjälpmedel - Skrivtecknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
KONTORSTEKNIK.
Särskilda fonetiska alfabet ha utarbetats (bl. a. ett svenskt landsmålsalfabet av
professor Lundell), men dessa ha knappast någon praktisk användning utanför
språkundervisningen. Vad som för svenska språkets vidkommande framstår som ett särskilt
stort önskemål är skapandet av ett enhetligt tecken för scÅ-ljudet, vilket ju nu lär stavas
på icke mindre än 17 olika sätt, och möjligen även för tye-ljudet. Det ryska alfabetet
kan i detta hänseende visa vägen till en bl. a. i tidsbesparingssyfte välbehövlig reform.
Fig. 1032. Prov på ovanligare skrivmaskinsstilsorter.
Steuografi. Redan för över 2 000 år sedan synes behovet av en snabbare skrift, än
den, som kunde åstadkommas med det vanliga alfabetets bokstäver, ha gjort sig gällande.
De äldsta fynden av en verklig »kortskrift» eller stenografi,1 som icke’ innehåller
förkortningar av den vanliga skriften utan särskilda tecken, ha gjorts i Grekland, och de anses
härstamma från mitten av det fjärde århundradet f. Kr. (det s. k. Akropolissystemet).
Även efter andra grekiska stenografisystem under antiken har man funnit lämningar.
Av de snabbskriftsystem, som framkommo under antiken, ha dock de av Marcus
Tullius Tiro utbildade s. k. noterna fått den största betydelsen. Dessa började redan
år 63 f. Kr. användas i romerska senaten, och med deras hjälp ha bl. a. Ciceros tal
upptecknats. Personer, vilka lärt sig den ingalunda lätta konsten att begagna de tironska
noterna, och som benämndes »notarier», fingo en vidsträckt användning under
kejsartiden, men efter det västromerska rikets undergång synas Tiros noter endast ha varit
i bruk i klostren (åtminstone fram till omkr. år 1 000 e. Kr.).
Av de grekiska orden stenos, trång, och grafein, skriva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
