Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Reproduktionsteknik - Manuella reproduktionsförfaranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPRODUKTIONSTEKNIK. MANUELLA REPRODUKTIONSFÖRFARANDEN
841
Fig. 989. Ruletter.
behandlingen. Därpå avlägsnas etsgrunden och plåten »kornas», vilket lämpligast tillgår
så, att den inlägges horisontellt i ett skåp, puderskåp (fig. 1025, sid. 868), i vilket fint
hartspulver uppvirvlas. Hartspulvret avsätter sig såsom ett fint dammlager på
metallytan, och när detta dammöverdrag fått lagom täthet, uppvärmes plåten försiktigt,
varigenom hartspulvret smältes fast och bildar en fast granulering. Mellan de syrefasta
hartskornen är metallen bar och alltså åtkomlig för syrans inverkan. Korningen kan
man efter behag göra finare eller grövre. Om man inlägger plåten i puderskåpet genast
efter det hartspulvret blivit uppvirvlat, blir korningen relativt grov; väntar man
däremot några minuter, tills de grövre partierna
fallit ned, erhåller man en finare granulering.
Skulle man etsa en på dylikt sätt kornad
plåt, så skulle den erhålla en skrovlig yta,
som hade förmågan att kvarhålla färg, om
den inrevs med sådan, på samma sätt som en
för mezzotintogravyr avsedd, med
granuler-stålet bearbetad yta. Det gäller emellertid
att bibringa plåtytan en partiell och i
förhållande till bildens tonvalörer avpassad skrovlighet
och detta sker på följande sätt.
Sedan plåten på angivet sätt komats, börjar konstnären-etsaren sitt arbete, i det
han med en syrefast fernissa och penslar successivt övertäcker allt större partier av
plåtytan och mellan varje övertäckning underkastar plåten en etsning. Först
övertäckas de partier, som skola utgöra bildens dagerpartier, d. v. s. de ställen, på vilka
kopparytan skall förbli blank, och
plåten får därpå undergå den första
etsningen. Därefter utbredes
övertäckningen till de partier, som skola
utgöra de ljusaste halvtonerna, och
etsningen förnyas. På detta sätt
fortgår arbetet, i det att allt större
Fig. 990 a. Med etsgrund försedd och raderad
plåt före etsningen.
Fig. 990 b. Etsningsattiralj.
områden övertäckas, och till sist äro endast de partier obetäckta, som skola utgöra
bildens djupaste skuggor. Dessa få alltså den största djupetsningen och därmed den
största skrovligheten och taga därför mera färg än de övriga partierna, när plåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
