Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622 BOKTRYCKERIKONSTEN.
stäver på en för övrigt ogenomskinlig film. Inställningen av bokstäverna för
fotografering, en och en, sker genom den perforerade remsan. Bokstävernas storlek bestämmes
genom objektivets förskjutning, och resultatet av sättningen blir en film, på vilken
texten antingen synes positiv eller negativ — d. v. s. genomskinlig mot svart bakgrund.
En av Arthur Dutton konstruerad maskin Photoline liknar Typograph såtillvida, att
sättapparaten manövreras i olika lägen: i lutning åt vänster, då matriserna under anslag
på klaviaturen utlösas och glida ned i samlaren, i vågrätt läge, då raden utslutes och
exponeras, samt i lutning till höger, då matriserna skola återföras till magasinet. Med
denna maskin skall ej blott textsats utan även tabellsats m. m. kunna utföras. Redan
år 1915 konstruerade A. E. Bawtree en fotografisk sättmaskin, vilken efter kriget
förbättrats. På en rund, vertikalt anbragt skiva befinna sig samtliga bokstäver och tecken.
Dessa inställas en och en för fotografering genom vridning av skivan, och vid tryckning
på ett handtag sker fotograferingen. Då raden är siutsatt, utvisar en skala huru mycket
ordmellanrummen böra ökas eller minskas, för att radbredden skall bli jämnt fylld.
Det är därför nödvändigt att »sätta» varje rad två gånger, först utan fotografering för
att bestämma utslutningen, därefter för fotograferingen. Genom utbyte av skivan ändras
typsort, och genom objektivets avstånd inställes typstorleken. Denna maskin arbetar
således långsamt och avser ej heller att konkurrera med befintliga sättmaskiner; dess
uppgift skall vara utförande av god bok- och titelsats. Huruvida de fotografiska
sätt-maskinerna skola bli praktiskt användbara, kan f. n. ej avgöras, enär de ännu befinna
sig på experimentens stadium.
En helt annan lösning av problemet med framställning av textsats för litografiskt
tryck erbjuder Zypar-skrivmaskinen, konstruerad vid Polygraphische Anstalt i Bern.
Denna maskin, som redan är i bruk på några håll, är varken en sättmaskin eller en
skrivmaskin för kontorsbruk. Klaviaturen har 70 tangenter, med vilka genom vissa
omställningar kunna tryckas 120 olika bokstäver, tecken och siffror. Bokstäverna befinna sig
på typstavar; på varje stav finnas flera bokstäver. Dessa äro indelade ill clika grupper
allt efter sin bredd. Vid tangentanslagen utlösas ej enstaka bokstäver, utan en
registre-ringsanordmng i maskinens inre inställes, allteftersom radens bokstäver anslås. Två
sekunder efter det att raden fullsatts kan nästa rad påbörjas. På grund av
registre-ringsanordningens påverkan föres härunder typraden till infärgning och avtryckning,
varefter typerna, återvända till utgångsläget. Utslutningen sker automatiskt genom
speciella utslutningsstycken, försedda med kraftiga fjädrar i sidled; raden sättes för bred
och sammanpressas därefter till riktig radbredd. Med Typarmaskinen utföres alltså
ett avtryck på en pappersremsa. En felsatt rad sättes ånyo, varefter den felaktiga
raden skäres ut och den nya i stället inklistras. Korrigerings- och ombrytningsarbetet
blir enligt denna metod ej annat än klippning och sammanklistring av papper.
Vidarebehandlingen är avsedd att utföras med tillhjälp av en kopieringsmetod benämnd
Typon. Det med Typarmaskinen framställda originalet kontaktkopieras på en
ljuskänslig film, med vilket negativ textens överföring därefter sker till zinktryck
-plåten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
