Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
en cirkelformad, roterande skiva anbragta varpspolar, eller med tillhjälp av två i
skedlaget anordnade, upp och ned samt åt sidorna rörliga, med ögon upptill
försedda nålar. Såsom av fig. 523 synes, är här, förutom de två slingtrådarna a,
även en tredje tråd (ställtråd) b använd, varigenom eggen blir starkare.
Mattvävnader. Till beklädnad av väggar och golv hava sedan urminnes tider
använts vävnader, vanligen tjocka och värmande, ofta med konstrik framställning och
dyrbart material. Ehuru en stor del av denna art vävnader tillverkas enligt något av
de redan anförda vävnadssätten, ingår dock ofta i deras framställning en särskild
egendomlig, intressant teknik, som i detta sammanhang ej kan förbigås. Första upphovet
till dessa vävnader finna vi hos orientens kringvandrande nomadstammar. Tältväggarna
voro invändigt klädda med tjocka vävnader, och själva bostaden indelades genom
för-hängen i flera rum, varjämte marken betäcktes med mattor, av vilka även viloplatser
anordnades. De för dessa olika ändamål använda vävnaderna betecknades av grekerna
med ordet tapes (täcke), som övergått till eng. tapestry och vårt tapet. Även sedan
fasta bostäder börjat användas, bibehölls bruket av mattor och väggbonader, såsom man
funnit av vävnadsfragment från forn- och medeltiden, påträffade i Pergamos, Sidon,
Babylon m. fl. platser i orienten. Araberna överförde denna konstslöjd till Europa, och
redan i 14:e och 15:e seklen tillverkades vävda tapeter i Nederländerna (Brabanttapeter)
i städerna Antwerpen, Brygge, Bryssel, Courtrai m. fl. samt i Frankrike uti Arras i
grevskapet Artois (på den tiden tillhörande Burgund), varav uppkommit ital.
benämningen arazzi, samt slutligen i Tyskland uti Schwabach.
Enkla mattvävnader, med enkel varp och enkelt inslag, äro av två väsentligt skilda
slag: engelska mattor (venetianska mattor, trappmattor) samt gobelängvävnader. De
förra bestå av dubbeltvinnat kamgarn i varp samt en grov och en fin väfttråd i
växel-följd, som täckas av varpen och giva vävnaden ett utseende av tvärrips.
Gobelängväv-nader äro till sitt bindningssätt lärftartade och äro ofta konstnärligt utförda,
återgivande bilder av landskap, porträtt, historiska scener o. d. De tillverkas med väft av
tvinnat, fint kamgarn eller silke, så tätt inslaget, att det helt och hållet täcker den starka,
av tvinnat lin eller kamgarn bestående varpen. En färgarefamilj vid namn Gobelin
upptog denna urgamla vävnadsmetod i Paris år 1440 eller möjligen något senare, och
härav erhöllo dessa vävnader sin moderna benämning, ehuru egypterna redan före vår
tidräknings början tillverkade dem i rika mönster och med våra dagars teknik.
Talrika fynd i egyptiska mumiegravar bekräfta detta förhållande. — Under Ludvig den
fjortondes tid övergick denna tillverkning till staten 1662.
En gobeläng är ett slags mosaikvävnad, vid vilken enskilda, enfärgade vävnadsdelar
sammanhållas därigenom, att närgränsande delar hava gemensamma varptrådar, samt
att varje dels inslagstråd omslingrar de yttersta varptrådarna hos närgränsande del.
En gobelängvävstol har stor bredd, ofta för flera arbetare, och är till sin anordning mycket
enkel, enär allt arbete utföres för hand. Väftgarnet införes från små spolar för hand efter
en bakom varpen befintlig, målad mönsterpatron och indrives med en kam.
Varptrådarna äro antingen vågrätt spända (&asseføsse-stol) eller lodrätt nedhängande
(hautélisse-stol), och vävnadens från arbetaren vända sida utgör rätsidan. Vid den vertikala varpens
klyvning användas halvsolv (se gasvävnader), i vilkas öglor varannan varptråd är
inredd. Halvsol ven äro fästa vid en gemensam käpp och kunna framdragas mellan f
ramskälets trådar, medförande sina varptrådar. För bildande av motsatt skäl släppas
halv-solven, varvid deras trådar av sin egen spänning dragas till bakre facket. — Man igen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
