Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
1 ämnade de en produkt av samma kvalitet som de dåvarande maskinstolarna, men
överträffade de senare i produktionsmängd, beroende på dess för den tiden ovanligt stora
hastighet, 240 slag pr min. Trots denna uppfinnings obestridliga förtjänster, kom den
dock aldrig till fabriksmässig användning. Svårigheterna lågo i tätningen av kolvar
och ventiler, de långa luftledningarna samt nödvändigheten av en luftkompressor med
motor. På senare tider har dock denna idé återupptagits i England av Pneumatic Loom
Co. Lika liten framgång erhöll uppfinningen att genom elektromagneter i skedlaget
driva skytteln.
Helt nyligen (1925) visades på textilutställningen i Manchester en av Ferd. Souczek
i Böhmen uppfunnen mekanism för skyttlarnas drivande utan slagarmar, slagremmar,
pickers och övriga tillbehör till den vanliga slagmekanismen samt med ökad hastighet.
Vid vardera änden av skedlaget (fig. 505) äro ett par snabbt roterande, räfflade
frik-tionsskivor, a, b, anordnade mitt över skedlagsstöttorna och omedelbart framför
inloppet till skyttellådorna. Skytteln hejdas
genom en i en cylinder c inlagd
spiralfjäder, vars genom sammantryckningen
magasinerade energi driver skytteln tillbaka
ur skyttellådan och in emellan de två
skivparen a, b, av vilka de undre skivorna
höja sig c:a 5 mm över skyttelbanan i
samma ögonblick skytteln lämnar lådan
men sänka sig omedelbart därefter. Dessa
skivor, som göra 2 500 varv pr min, giva
skytteln ett tillskott av energi, tillräckligt
att driva den genom skälet och
sammantrycka fjädern på vävstolens andra sida.
Fångremmen d löper över de excentriskt
formade skivorna e, genom vilkas vridningsrörelse spiralfjädern spännes. Vid skyttelns
stannande tryckes en bromsdyna av läder mot dess undersida, fasthållande skytteln,
tills skivorna e ändra läge. Denna sistnämnda anordning gör apparaten särskilt lämplig
för väft av konstsilke eller i allmänhet ömtåligt garn med benägenhet att »flyta» i
skytteln. Anordningen i sin helhet är lämplig för snabbgående bomullsvävstolar med ända
till 230—240 skott pr min.
En liknande mekanism för skyttelns drivande genom skälet visar Lyalls
uppfinning. De på rullar löpande skyttlarna dragas av en lina omväxlande i ena och andra
riktningen. Linan är spänd över två å ömse sidor av varpen belägna rullar och
därjämte över en undertill liggande drivrulle på en pendelartad, svängande arm, som genom
ett kugghjul, arbetande mot en fast kuggbåge, erhåller en fram- och återgående
rotationsrörelse, vilken åter giver linan dess rörelse. Enligt E. Zippers (Wien 1913)
uppfinning utgöres drivorganet för skytteln av en snabbt roterande cylinder, på ytan
försedd med en propellerartad skruv, vilken ingriper i ett spår i skytteln och sålunda
driver denna framåt.
Fig. 505. Souczeks skytteldrift.
De hittills beskrivna maskinvävstolarna fordra jämförelsevis god tillsyn och
noggrant övervakande, huvudsakligen bestående i hopknytning av brustna varptrådar
och inläggande av nya spolar i skytteln m. m., varvid vävstolen är i vila. På grund
härav kan man beräkna en vävstols verkliga arbetstid till blott c:a 75 procent av totala
arbetstiden. Senare tiders vävstolstyper hava till huvudsyfte dels ökad produktion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
