Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Garntillverkning - Spinning. Spinnmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 477. Kardläder med
nock.
GARNTILLVERKNING. SPINNING. SPINNMASKINER. 409
•
ward & Bullough, har den blivit ersatt med en mera känslig, visad i fig. 476
(piano-link-regulator). För bekvämt och snabbt utbyte av vaddcylinder finnes en av A.
Harrop uppfunnen anordning med ihålig vaddaxel, i vilken en annan kan instickas.
Bomullens bearbetning före kardningen är, såsom av ovanstående framgår, ganska
besvärlig och tidsödande, i det att den måste passera genom 4 å 6 olika maskiner. Härtill
kommer, att pisk- eller slagvalsarna skada bomullen, och långa fibrer avslitas till korta,
som bilda avfall. Dessa förberedande arbetsmetoder hava knappast undergått någon
förändring, sedan den första av Snodgrass uppfunna piskmaskinen infördes 1797. Helt
nyligen (1923) har i England införts en maskin, Forkins pneumatiska öppnare,
rens-och kammaskin, tillverkad av Roberts, Bury i England, vilken maskin uppgives
skona bomullen samt i en enda procedur förvandla den råa bomullen till en ren och
lucker vadd. Bomullen inmatas mot en med fina sågtänder på ytan försedd, snabbt
roterande vals. En i motsatt riktning roterande, vid sågvalsens
nedre omkrets anordnad kamvals skiljer fibrerna och uttager
föroreningarna, varefter bomullen suges till yttre ytan av en stor
perforerad, roterande cylinder, från vilken den avskiljes i form
av en sammanhängande vadd. Mången tillskriver denna
maskin en revolutionerande betydelse för bomullsspinningen, vilket
dock framtiden får utvisa.
Den följande kardningen avser att ytterligare skilja och rensa fibrerna samt bringa
dem till parallellt läge i form av ett jämntjockt band. För detta ändamål behandlas
fibrerna emellan 2 mot varandra arbetande, med böjda nålar (»nock») försedda ytor.
Äro nålarnas spetsar härvid riktade mot varandra (fig. 477) och röra sig relativt mot
varandra, vare sig de båda gå åt samma eller åt motsatta håll, äger kardning rum,
varvid fibrerna överföras från den ena till den andra ytan samt tvingas att intaga parallella
lägen. Äro nålarna åter riktade åt samma håll och den ena ytan rör sig i nålriktningen
relativt den andra, vare sig de gå åt samma eller motsatta håll, inträder klarning,
varvid samtliga fibrer överföras på den ena ytan. Nålarnas spetsar äro noggrant inställda
på ett avstånd av omkr. 0.1 mm.
Man använder två olika typer av kardstolar, den äldre med uteslutande cylindriska,
den nyare med såväl plana som cylindriska arbetsytor. Den roterande kardan,
cylinderkardan, uppfanns 1748 av Louis Paul och bestod helt enkelt av en med kardnålar
beklädd vals, arbetande mot en utanför liggande halv cylinder, invändigt försedd med
kardbeslag. Denna anordning förbättrades 1822 av John Lee, Manchester, vilken
införde en ändlös spjälduk för bomullens frammatning till kardcylindern, varigenom
en kontinuerlig drift möjliggjordes. Något senare uppfann Arkwright vippkammen
för erhållande av ett sammanhängande band, och härmed var grunden lagd till den
nuvarande cylinderkardmaskinen.
Denna består av en stor kardcylinder, mot vilkens övre yta grupper av smärre
valsar arbeta, varje grupp bestående av en kardvals och en mindre klarvals. Samtliga
valsar äro beklädda med kardläder, naturligt eller konstgjort, i form av långa band
med instuckna nålar (kardnock) av hårddragen järn- eller ståltråd, något böjda på
mitten (a, fig. 477). Kardlädret numreras efter antalet nålar pr kvcm växlande mellan
30—120. Man väljer numret efter bomullens renhet, med grövre läder för oren bomull
och grövre garnnummer. De mellan kardvalsarna parallelliserade fibrerna överföras
till en kamvals och avkammas från denna genom en vippkam, med snabb oscillerande
rörelse, till form av ett tunt flor, som sammandrages till ett band genom ett trattfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
