Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - Träkolning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
SKOGSBRUKET.
och tjära sedan föregående kolningar. Ett lager granris närmast veden hindrar stybbet
från att rasa ned i milan. Vid kolning av sågverksavfall användes oftast som betäckning
enbart sågspån. På resmilans sidor kvarhålles stybbet av kluvet rundvirke eller, vid
ribbkolning, av sämre bräder, bildande hyllor runt milan. Å liggmilans lodräta sidor
Fig. 173. »Dämd» resmila under utrivning.
lägges stybbet mellan veden och en av gärdsel uppbyggd vägg, s. k. balkro. Som
råmaterial till kolning användes klenare gallringsved, som ej duger till värdefullare
sortiment, rötskadat virke, sågverksavfall o. d. Barrträdsved giver fosforfriare kol än
lövved och föredrages därför av järnbruken. Veden hugges vanligast i c:a 10 fots längder,
randbarkas helst och upplägges att torka i s. k. klipp eller res.
K
Fig. 174. Liggmila.
Sedan milan på hösten ingjorts på en nybruten eller än bättre gammal botten och
försetts med stybbeslager, sker antändningen, vilket på resmilan sker genom nedstörtande
av bränder i en i milans centrum befintlig lodrät tändtrumma. Liggmilans tändning kan
ske i en horisontell trumma eller å den blottade ytveden. Sedan elden fattat säkert
fäste och kolningen kommit i gång, ledes och regleras denna medelst upptagande av
draghål, s. k. fotrymningar, vid milans fot ävensom i vissa fall s. k. rökhål något högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
