Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Husdjursskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÜSDJURSSKÖTSEL.
135
tät kroppsbyggnad, ål efter ryggen, starka ben och goda ledgångar, samt den större
östlands- eller Gudbrandsdalshästen, snarlik den nordsvenska lanthästen. Avelns
förbättring understödes av staten genom utstationering av stamhingstar, som få gå
tillsammans med godkända ston på avelssätrar, samt genom anordnande av hästmarknader
i förening med premiering av avelshästar.
I Finland verka hästavelsförbund, och staten låter föra stambok, utstationerar
avelshingstar, anordnar årlig premiering av avelsdjur och travtävlingar, varvid lopp av
1 km på 3 minuter är villkor för hingsts stambokföring. Tack vare dessa åtgärder har
den finska hästen, som av gammalt var känd som en visserligen simpel men uthållig
och seg häst med goda travareegenskaper, ökats i storlek och förbättrats i exteriör.
Fig. 125. Åsnehingst.
Åsnan, som sedan förhistorisk tid varit tamdjur hos egypter, semiter, de
tur-kotatariska och ostasiatiska folken, anses härstamma från den afrikanska stäppåsnan,
Asiens vildåsna, onager och antagligen även från den asiatiska halvåsnan, dschiggetai,
vilka ännu i nutiden använts till korsning för tamåsnestammens förbättrande. Åsnan
förekommer som husdjur mest i mellersta och västra Asien och östra Afrika men allmänt
även i Kina, södra Europa och Sydamerika som lastdjur och dragare, företrädesvis vid
det lilla jordbruket. I allmänhet har ingen omsorg ägnats åt åsnan, vilken därför
mestadels är liten och illa vårdad. Undantag härifrån göra åsnorna i Egypten, Arabien och
Spanien, i vilket sistnämnda land detta husdjur infördes av morerna. Även Poitou i
södra Frankrike är berömt för sin väl utvecklade åsnestam, som förädlats med spanska
åsnehingstar.
Korsning av häst och åsna förekom redan i äldsta historiska tid för frambringande
av bastarder, som kallas mula, om fadern, och mulåsna, om modern var åsna. De brås
mest på modern, så att mulor äro snarlika hästar, mulåsnor mer lika åsnor. I den gamla
tiden bedrevs mulavel i stor omfattning i Mindre Asien, varifrån mulor infördes till
Grekland, där denna avel var förbjuden. Denna avel har sedan alltjämt idkats i
Me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
