Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åker och äng - Skörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
LANTHUSHÅLLNINGEN OCH DESS BINÄRINGAR.
Denna foderberedning lyckas bäst, då självupphettningen når upp till men ej
synnerligt överstiger 40° C, då mjölksyrejäsning blir förhärskande. Denna giver fodret
en aromatisk, föga sur doft, under det att vid lägre värmegrad ättikjäsning och vid högre
värme smörsyrejäsning äger rum, vilka båda giva fodret en starkt sur lukt och den senare
även betydligt minskar fodrets smältbarhet. Den lämpliga temperaturen vid jäsningen har
man sökt åstadkomma genom ökad pressning, när den önskade värmegraden uppnåtts,
men även genom att inlägga fodret halvvissnat i meterdjupa lager, som vartdera
sammanpackas, först sedan de nått önskvärd värmegrad, varefter ett nytt lager påfylles;
det sålunda beredda fodret betecknas som sött pressfoder. Under senaste tid har man
Fig. 48. Stånghässia.
Fig. 49. Linhässja.
Fig. 50. Närkesskyl. Fig. 51. Hattskyl. Fig. 52. Sädeskrake.
även infört upphettning av fodret till önskvärd värmegrad genom elektrisk ström, som
antagits skola döda växtcellerna och jäsningsväekarna och därigenom bringa jäsningen
att upphöra, en metod, vars ekonomiska värde ännu synes vara tvivelaktigt.
Sädesbärgning. I länder med torrt klimat är säden vid skördetid i regel så torr,
att den omedelbart kan tröskas, men eljest plägar den bindas i kärvar, som uppsättas
på fältet till torkning i skylar av olika skapnad i olika orter. Redan hos de gamla romarna
sattes säden i runda trindskylar, och sådana hava alltjämt varit de vanligaste, men
särskilt i de nordiska ländernas slättbygder brukas även långskylar eller travar,
bestående av 2 rader kärvar lutade mot varandra. I Sveriges, Norges och Finlands
skogsbygder, där torkningen går långsammare, användas andra skylningssätt, som skydda
för väta eller befordra torkningen, såsom hattskylar täckta med hattkärvar eller
uppsättning på stör (krakning, snesning) eller på hässjor. Även har allt ifrån de gamla
romarnas tid, förekommit att torka säden i täckta torkställningar eller väderrior, — ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
