Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åker och äng - Den lösa jordens uppkomst och egenskaper - Åkerjordens uppodling och grundförbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKER OCH ÄNG. ÅKERJORDENS UPPODLING OCH GRUNDFÖRBÄTTRING. 13
av dessa beroende fysikaliska egenskaper. Uppfattningen om grunderna för jordens
bördighet var dock ännu mycket bristfällig, särskilt i det avseendet, att mullen
betraktades som växternas huvudsakliga föda, under det att mineralämnens betydelse som
växtnäring ej än var erkänd. Gent emot denna humusteori ådagalades under den
närmast följande tiden, att mineralämnen men ej mullämnen utgöra den näring, växterna
hämta ur jorden, och med denna mineralteori, som på 1840-talet med stor klarhet
framställdes av Justus v. Liebig, var den fasta grund lagd, på vilken den nutida markläran
byggts.
Vid de studier, genom vilka detta skedde, voro länge främst kemiska synpunkter
förhärskande, och i andra rummet jordmånernas fysikaliska förhållanden, men under
1800-talets senare del började därjämte även beaktas de i jorden försiggående biologiska
omsättningar, som inverka på jordens bördighet. Redan på 1860-talet hade sålunda
svensken Hampus v. Post påvisat den stora betydelse i jorden levande insekter,
tusen-fotingar och maskar hava för sönderdelningen av i jorden förefintliga växt- och
djurlämningar och för luckringen av jorden, varigenom jordens översta skikt förändras till en
från den underliggande alven avvikande matjord. Daggmaskarnas stora betydelse för
jordens bördighet vann beaktande i synnerhet genom den berömde engelske forskaren
Charles Darwins något senare offentliggjorda iakttagelser. Vid samma tid fästes också
uppmärksamheten på i jorden försiggående, av mikroorganismer förorsakade företeelser,
som inverka på bördigheten. Till en början betecknades dessa med det allmänna
uttrycket jäsning och betonades, att denna gjorde jorden lucker och i övrigt gynnsam för
växterna, varför detta tillstånd (tyskarnes »gar») borde framkallas genom en lämplig
bearbetning av jorden. Från de senaste årtiondena av förra århundradet ha bakteriologiska
undersökningar allt mer fullständigt klarlagt arten av dessa biologiska företeelser och
deras betydelse för beredningen av växternas näring, särskilt för kväveföreningarnas
omsättning och jordens bördighet. Härigenom har befordrandet av de nyttiga
mikrobiologiska omsättningarna i jorden blivit en ledande synpunkt vid jordens bearbetning
och gödsling.
Sedan det visats, att j ordens kemiska reaktion har stor inverkan på hennes bördighet,
i det att en neutral, svagt basisk eller svagt sur reaktion är fördelaktigast ej blott för
flertalet av de odlade växterna utan även för de mikrober, vilka bereda växters näring,
hava undersökningar av jordens reaktion fått stor användning till ledning för jordens
gödsling och förbättring genom kalktillförsel.
Åkerjordens uppodling och grundförbättring.
Den oodlade jorden lämnar, även då den bär ett sammanhängande växttäcke, i
regel långt mindre växtmassa, än den skörd, odlaren måste fordra, om hans arbete skall
löna sig. Skillnaden beror huvudsakligen på att odlingen skapat gynnsammare
livsvillkor för de odlade växterna. Luckringen ökar nämligen jordens genomluftning och
därmed dennas vittring, varigenom växtnäring lösliggöres, samt befordrar rötternas
andning och deras djupare nedträngande, varigenom de få större utrymme att hämta näring
ur, och samtidigt reglerar den jordens fuktighet till det för växterna lämpliga.
Nyodlingsarbetet består därför i huvudsak i förstöring av den vilda växtligheten,
uppbrytning och luckring av marken och avlägsnandet av stubbar, rötter och stenar,
som hindra jordens bearbetning. Men även efter det sålunda marken bragts i brukbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
