Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Pappersmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1004
P APPERSTILL VERKNIN GEN.
P1 å t g 1 ä 11. Man har ett annat sätt att giva pappersytan glans, och det är att
fukta papperet samt sedan pressa det mellan zinkplattor. Detta sätt för glättning är det
äldsta och användes särskilt för att glätta skrivpapper. Förfarandet tillgår på följande
sätt. Papperet, som är i ark, lägges mellan zinkplåtar, tills man fått en stapel på 20 å
25 mm tjocklek. Denna inskjutes nu mellan två valsar, varav den övre är höj bar, och
den undre går med sin övre kant i höjd med det arbetsbord, varpå man har den packe,
som skall pressas. Den övre valsen kan viktbelastas, och härigenom åstadkommes
pressning på packen av papper och zinkplåt. Denna föres nu mellan valsarna fram och
tillbaka, och härvid låter man valsningen ske i två vinkelräta riktningar, varigenom
papperet blir lika i alla riktningar. Då valsningen fortgått så länge, att den önskade
glätt-ningen uppnåtts, uttagas pappersarken. Den glans, man på detta sätt kan åstadkomma,
är emellertid matt, och glättverkets produktionsförmåga är ganska ringa.
Pappersmaskinens drift. Av det föregående hava vi sett, att pappersmaskinen
har många olika delar, som skola drivas, men dessa kunna icke drivas gemensamt.
Flera av dessa delar måste i stället drivas var för sig. Endast för vissa delar kan man
använda gemensam drivanordning. Vid det tekniska utförandet av pappersmaskinens
drift ställes man inför en hel del svåra problem, och under olika tider har man för dessa
problems lösande gått fram på olika vägar. I det följande kommer att lämnas en kort
redogörelse härför.
Då man talar om pappersmaskinens drift, skiljer man alltid på två olika grupper
av apparater och delar till denna maskin, ty i avseende på hur dessa delar skola drivas
förhålla de sig olika. Det är nämligen så, att en del av apparaterna kunna drivas med
konstant hastighet, under det att andra delar och f. ö. större delen av pappersmaskinen
måste drivas med variabel hastighet. Därför skiljer man beträffande driften av
pappersmaskinen på
drift av den »konstanta» delen och
drift av den »variabla» delen.
Den konstanta delens drift. Till denna del hör drift av omrörare i
massakar, centrifugalholländare, pumpar för utspädningsvatten, bakvatten, vakuumpump
för suglådorna samt vidare silarna och skakanordningarna för viran. Dessa apparaters
drift påverkas ej av en vidtagen ändring i papperets tjocklek eller i pappersmaskinens
hastighet. Dessa apparater drivas vid små maskiner med remdrift från en gemensam
transmission driven av en motor. Vid större och stora maskiner har man dock numera
flera motorer för den konstanta delens drift, varvid uppdelningen sker efter
lämplig-hetsskäl för de olika fallen.
Den variabla delens drift. Till denna del hör drift av viran, våtpressarna,
torkcylindrarna, glätten, kylcylindern, kalander och rullapparaten. Denna del omfattar
alltså hela pappersmaskinen från viran till och med rullapparaten. Den första frågan
blir här vilka villkor, som uppställas för driften. I första hand bli dessa beroende av hur
mycket man vill variera papperstjockleken, ty i de flesta fall vill man ha
pappersmaskinen så utrustad, att man på densamma kan tillverka papper från det tunnaste till tjockt
sådant. Men nu är det så, att såväl virapartiet som torkpartiet måste gå långsammare, ju
tjockare papperet är, beroende på att vattenavrinningen går långsammare för tjockt än
tunt papper, och när papperet kommer till torkpartiet, har man vattenmängden pr m2
pappersbana ungefär proportionell mot papperstjockleken, men avdunstningen på
torkpartiet är densamma, vare sig papperet är tunt eller tjockt. Följden blir, att man
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
