Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Fiberns beredande för papperstillverkning - Halvtyg och heltyg - Holländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIBERNS BEREDANDE FÖR PAPPERSTILLVERKNING. HOLLÄNDARE.
935
tion — slipmassa och cellulosa — såsom varande halvtygsmassa. I allmänhet talar man
inom pappersfabrikationen av i dag aldrig om halvtyg och heltyg resp, halvtygs- och
heltygsholländare utan endast om holländare samt massans målning i holländaren. Vi
skola här nedan återkomma till frågan om massans bearbetning i holländare.
Då lump förarbetas till lumppapper, måste fibrerna alltid blekas, ty lumpen är icke
ensartad utan består av en massa olika tygsorter med mer eller mindre färgade fibrer.
Denna vara måste därför behandlas med kraftigt blekmedel, så att alla färgämnen
de-komponeras och försvinna. Denna blekningsprocess inskjuter man mellan halvtygs- och ,
heltygsfabrikationen. Lumpen kan icke blekas, innan den är omvandlad till halvtyg
och de olika fibrerna frilagda, ty först då kan man få en jämn blekning och samtliga fibrer
utsatta för den blekande vätskans inverkan. Denna blekning sker på samma sätt,
antingen det är lump eller cellulosa som skall blekas; blekmedlet är numera vanligen
klor-kalk, natriumhypoklorit eller flytande klor. Man bleker dock olika kraftigt allt efter
kravet av vithet hos den blekta massan. Efter blekningen sker fullständig uttvättning av
massan.
Holländare.
Vid tillverkning av papper måste den fiber, varav papperet framställes,
undergå en bearbetning i fuktigt tillstånd. Sker ej detta, får man dåligt papper, och i
synnerhet blir papperets styrka låg. Förhållandet är nämligen det, att vid
pappers-bildning på viran komma de olika fibrerna att fogas samman till en tät filt av fibrer,
den s. k. filtbildningen. Men denna sammanfiltning av fibrer till ett ark kan i och för sig
ej bliva så kraftig, att tillräcklig sammanhållning uppnås för åstadkommande av ett
hållfast pappersark. Det är först, när de olika fibrerna i »filten», d. v. s. i det fuktiga
pappersarket, bliva kraftigare fogade till varandra än den rent mekaniska hopfiltningen, som
ordentlig hållfasthet fås. Detta kraftigare hopbindande av fibrerna i pappersarket sker,
därigenom att olika fibrer sammanfogas vid varandra — de bliva liksom klistrade vid
varandra. Detta sammanfogande av fiber vid fiber åstadkommes genom att fiberytan
blir omvandlad till en geléartad massa, vilken som ett ytterst tunt skikt bildas på
fiberytan. För att ett sådant gelskikt skall bildas på fiberytan, måste en hydratisering ske
av fiberns cellulosa, och detta uppnås genom mekanisk bearbetning av fibern i fuktigt
tillstånd. Det är denna mekaniska bearbetning, som man utför i heltygsholländaren, eller
vanligen talar man i pappersbruken helt enkelt bara om holländaren.
Förr bearbetade man fibern på annat sätt, innan den togs till pappersframställningen,
nämligen i stampverk. Härvid utsattes fibermassan i fuktigt tillstånd för mekanisk
bearbetning på det sätt, att fibern lades i en behållare, vari oavlåtligt »trästampar» fingo
stöta mot fibermassan. Vattenmängden avpassades så, att fibern kom att upptaga
stamparnas stötverkan. En dylik mekanisk bearbetning åstadkommer, liksom alla
mekaniska bearbetningar av fibern, att denna blir hydratiserad och härigenom lämpad
för papperstillverkning. Men stampverket är en oekonomisk apparat samt har ringa
avverkningsförmåga. Stampverket hade uppfunnits i Italien någon gång under medeltiden
och ersatte det förut använda sättet att mala fibrerna i kvarn. Vid målning i
papperskvarn uppnår man en sönderdelning av fibrerna, men denna mekaniska bearbetning blir
ej tillräcklig att giva fibern behövlig hydratiseringsgrad. Med stampverket, som verkar
föga sönderdelande på de enskilda fibrerna, kunde man fortsätta bearbetningen, ända till
dess att den önskade hydratiseringsgraden hos fibern hade uppnåtts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
