- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
913

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Sulfitcellulosafabrikationen. Av Erik Öman - Sulfitcellulosakokningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SULFITCELLULOSAKOKNINGEN.

913

SULFITCELLULOSAKOKNINGEN.

Sulfitkokaren. Den apparat, vari sulfitkokningen sker och som kallas sulfitkokaren,
är gjord av järnplåt, som hopnitats. Denna mantel klädes sedan invändigt med syrafast
murning, och utvändigt beklädes kokaren med ett värmeisolerande skikt av vanlig
isole-ringsmassa. Vid flera av de tidigare sulfitfabrikerna hade man icke syrafast murning, utan
kokarna voro invändigt klädda med blyplåt. Detta var emellertid olämpligt, ty blyplåten
blev genom hög temperatur och högt tryck deformerad och veckad. För kokarens
uppvärmning använder man antingen direkt eller indirekt värmning samt någon gång båda
dessa sätt. Kokarna göras antingen stående eller liggande. I förra fallet äro de fasta, och
i senare fallet äro de roterande samt upplagrade på centrumtapparna. En tid hade man
den uppfattningen, att roterande kokare åstadkommo god omblandning av
kokarinnehållet. Detta skapade den felaktiga föreställningen, att sulfitcellulosa av högre kvalitet,
t. ex. blekbar massa, måste kokas i roterande kokare. Det har emellertid visat sig, att
den roterande kokaren ej har så stora företräden framför den stående, som man föreställt
sig. Då den stående kokaren är mycket lättare att betjäna, såväl vid fyllning som
tömning, än vad fallet är med den roterande, har den förra mer och mer ersatt den senare.
I synnerhet har så skett på de sista 10 åren i och med att kokarna utrustats med
anordning för cirkulation av syran.

I fig. 602 visas en skiss av en sulfitkokare med anordningar för kokarens fyllning
och tömning samt sulfitmassans vidare bearbetning. Här visar 1 elevatorn för flisen, 2
anordning för flisens fördelning i flisbingarna, varav det är en ovan varje kokare. 3 är
flis-bingen, och 5 är kokaren med utblåsningsröret 6 för massa vid slutat kok, varvid koket
blåses till massabingen 7. Från denna uppfordras massan genom elevatorn 8 samt föres
vidare med transportbandet 9 och transportanordningen 10 till sileriet. Här föres
massan genom elevatorn 11 till defibrören 12, och efter att passerat kvistfångaren 13 går
massan till sandfångaren 14, varifrån den går vidare till silarna, vilka ej synas på
bilden.

Den kvist, som skiljes från massan, samlas vid 15 och krossas i kollergången 16, går
till samlingsbehållaren 17 och därifrån med pumpen 18 till sorteraren 19 och slutligen
till avvattnaren och upptagning smaskinen 20.

Sulfitkokaren är nedtill konisk, för att man lätt skall kunna tömma den genom
massans utblåsning och kokarens spolning med vatten. Upptill är kokaren kupolformig
samt överst försedd med hals, som tillslutes med lock, fasthållet med bultar. Flisen
på-fylles från den ovanför kokaren befintliga flisbingen genom kokarens övre öppning. Förr
lät man flisen helt enkelt strömma ned från bingen i kokaren i en enda grov flisström —
man hade endast en säck eller dylikt som förbindning mellan bingens undre öppning och
kokaren.

Det är emellertid av mycket stor vikt, att flisen påfylles kokaren på sådant sätt, att
flisen blir jämnt packad i kokaren. För detta ändamål har man nu särskilda apparater
för flispåfyllningen. Härvid sprides flisen med tillhjälp av ånga, så att den fördelar sig
jämnt över kokarens hela tvärsektion. Härigenom kommer varje flisstycke att lägga sig
platt ovanpå förutvarande flis, och på detta sätt blir hela kokaren fylld med flis, som
ligger horisontellt. Genom sådan fyllning av kokaren vinner man den fördelen, att
kokarens volym blir bättre utnyttjad, ty härigenom får man in mera flis i kokaren, än om denna
störtas ned genom kokaröppningen i en-grov ström.

58—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0927.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free