Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Slipmassans provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLIPMASSANS PROVNING.
885
Fig. 595. Slipmassa, kallslip.
Fig. 596. Slipmassa, varmslip.
Fig. 597. Schopper-Rieglers
apparat.
av stora fiberknippen, långa, frilagda fibrer samt mycket fina partiklar, s. k. mjöl. De
stora fiberknippena äro icke önskvärda, men de båda andra slagen äro värdefulla,
dock vill man ej ha alltför mycket av mjöl.
Bestämning av mjöl i slipmassa. Det var den norske ingenjören Klem,
som först visade, att slipmassans fina, mjölliknande substans hade stort värde vid
papperstillverkningen samt att det var felaktigt att anse denna del av slipmassan som
mindervärdig eller värdelös. Han gjorde en apparat, med vilken slip massan kan uppdelas i olika
storleksklasser. Det visade sig vid detta försök, att mjölet spelar en stor roll som
sammanfogande partiklar mellan de stora fiberknippena. Mjölet är viktigt för filtbildningen,
och högsta styrkan hos papperet får man, då mjölmängden är c:a 40 %. Mängden mjöl
i slipmassa kan variera från 30 % till 60 %. Bestämningsmetoderna för fastställande av
mängden mjöl i ett slipmasseprov äro dock ej så goda, och
det är svårt att få överensstämmelse mellan
parallellprover.
Provning av massans smörjighetsgrad.
Vid slipningen blir massan genom bearbetningen mellan
stenen och veden kemiskt omvandlad i så måtto, att ytan
blir hydratiserad. Denna omvandling av fibern gör den
smörjig, som man säger. Ju mera massan är bearbetad,
desto smörjigare blir den, och desto svårare är det att
avlägsna vatten drån massan, t. ex. vid vattnets avrinning
på viran eller vid utpressning av vatten i pressvalsar.
Det är synnerligen viktigt att kunna bestämma graden av
slipmassans smörjighet, d. v. s. hur lätt eller svårt
den släpper vatten. För denna bestämning finnes det flera
apparater utarbetade, och den som i Sverige mest
kommit till användning är den s. k. Schopper-Rieglers
apparat. Fig. 597 visar denna apparat i genomskärning.
En övre del K har i sin botten en viraduk, och över viran
är den koniska delen L placerad. Denna sluter tätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
