Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Tändsticksindustrien. Av Einar von Feilitzen - Historisk utveckling av elddonen - Gnidelddon och slagelddon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVII.
TÄNDSTICKSINDUSTRIEN.
Av civiling enjör Einar von Feilitzen.
Hur länge människan levat på jorden, innan hon lärde sig utnyttja elden, har man
ej kunnat utforska. Säkerligen var det genom sådana naturföreteelser som tändande
blixt, glödande lava och ur jorden utströmmande brinnande gaser som människan i
tidernas gryning gjorde sina första erfarenheter av elden. Dess mäktiga verkningar
in-gåvo henne sådan vördnad och fruktan, att hon stundom förleddes till eldsdyrkan. Så
småningom lärde hon sig emellertid inse eldens användbarhet såsom försvarsmedel
mot vilda djur, värmegivare, hjälp vid tillverkning av redskap och vid beredande
av födan.
Då människan i urtiden icke kände någon metod att framställa eld, måste hon
skaffa sig den från de eldsvådor, som nyssnämnda naturföreteelser förorsakade, och
sedan omsorgsfullt förvara elden och hindra den från att slockna eller åstadkomma
oavsedd skada. Man kan lätt tänka sig, hur besvärligt det måste hava varit för
urtidens folk att under sina vandringar ständigt föra med sig och underhålla elden. Ett
av deras förnämsta strävanden blev därför tidigt nog att lära sig konsten att framkalla
eld. En gång i förhistorisk tid fann människan slutligen på något sätt att göra upp eld
och gjorde då den för kulturens vidare utveckling betydelsefullaste uppfinningen.
Egendomligt nog lär det dock för kort tid sedan på Nya Guinea hava funnits
naturfolk, som då ännu icke lärt sig denna konst.
HISTORISK UTVECKLING AV ELDDONEN.
Gnidelddon och slagelddon.
Vid arkeologiska utgrävningar i södra Frankrike har man funnit lämningar av
flintredskap från en tropisk tidsperiod före istiden. Detta säger oss, att människan
redan då lärt sig bearbeta flinta. Hon hade därvid ej kunnat undvika att ibland slå
gnistor med flintan. Hur länge det dröjde, innan hon förstod att använda sig härav
för att göra upp eld, är ej möjligt att bestämma. De första säkra spår av elddon, man
funnit, hava upptäckts i grottor nära S:t Acheul i Frankrike. De härröra från en
se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
