Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Maltdryckerna och deras tekniska framställning. Av Erik Olson - Maltdryckstillverkningens tekniska hjälpmedel - Jäskällare och lagerkällare - Tappningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
752
MALTDRYCKERNA OCH DERAS TEKNISKA FRAMSTÄLLNING.
Fig. 472. Lagerkällarbyggnad enligt system
Rostock.
lande och fört till de gamla ekfatens (fig. 469) ersättande med tanks av glasemaljerat järn,
aluminium m. m. upp till enheter av 1 000 hl storlek (fig. 470 och 471). Det är lätt att
förstå, vilken utomordentlig ekonomisk betydelse denna omläggning av
lagerkällarinred-ningen haft. Priset pr hl av ifrågavarande tanks blir visserligen högre än motsvarande pris
på träliggare, men i stället sparas 50 % utrymme, vilket vid nyanläggningar innebär en
stor besparing, ej minst på grund av de
höga byggnadskostnader, som äro förenade
med lagerkällarbyggen. På sina ställen äro
nämnda källare nämligen sprängda i berg,
och där de byggts över jord måste sörjas
för effektiv och kostsam isolering av väggar,
golv och tak. Andra fördelar med
koncentrering av öllagret i stora enheter äro, att kyla
sparas, arbetet underlättas, ölförlusterna
bliva mindre och ölkvaliteten jämnare.
Träfaten måste vidare en eller flera gånger om
året »utkällras» för att nyhartsas, vartill
åtgår mycken arbetstid och harts.
Lagerkoncentreringen har enligt ett känt system
drivits så långt, att lagerbehållarna ingå i
bygg-nadskonstruktionen, i det byggnaden
utbildas till hela betongavdelningar, i vilka
ölet lagras, kylt genom rör inuti vätskan
(system Rostock) (fig. 472).
Tappningen.
Ölets avtappning var förr i världen ett
mycket primitivt förehavande i förhållande
till vad som åstadkommes genom nutidens
isobarometriska tappningsapparater. I vårt
land, liksom i Danmark och Norge, kom flaskölet tidigt i bruk, under det att i Tyskland
distributionen på fat än i dag är förhärskande, om även i detta land de senaste
decennierna medfört någon förändring till flaskölets förmån. Detta gör, att flasktappningen
hos oss liksom i Danmark haft sin delvis självständiga utveckling. En
flasktappnings-anordning, så som den utfördes här i landet på 1870-talet, åskådliggöres av fig. 438.
Tappningen verkställdes av en man i knästående ställning direkt från fatet. En mer
utvecklad tappningsapparat, konstruerad av Pindstofte, kom i marknaden på
1880-talet. Genom hävertverkan skedde tilloppet till flaskorna från en särskild behållare
under ringa tryck, och ölet i denna senare reglerades genom en simmare, som tillslöt
eller öppnade luftförbindelsen mellan fatet och behållaren. På hävertprincip grundar
sig även Simonssons rationella 100-tappningsmaskin för storbryggerier, som fyller och
i en efterföljande maskin korkar 100 flaskor på en gång på samma tid, som skulle åtgå för
en enda flaska (fig. 473). De mest brukliga tappningsmaskinerna nu för tiden grunda sig på
mottrycksprincipen, d. v. s. flaskan fylles först med luft under visst övertryck, varefter ölet
tryckes in helt nära flaskbotten, under hela fyllningsproceduren utsatt för nämnda luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
