- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
668

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Kolonialsockertillverkningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

668

SOCKERFABRIKATIONEN.

ning av bräder (Celotex), isoleringsmaterial eller täckpapper för de nyplanterade
sockerrören, vilka förmå tränga igenom detta, under det att ogräsen förkvävas.

Under valsarna uppsamlas den utpressade saften (fig. 411). Huvudparten utpressas
av krossvalsarna och de närmast liggande press valsarna. För att förbättra
extrak-tionen använder man sig av ett förfaringssätt, som kallas maceration och som består i
besprutning av fibermassan med vatten före dess passage genom de sista valsstolarna.
Genom riklig maceration och tillräckligt antal valsstolar kan all sackaros i sockerröret
utvinnas, men genom den stora utspädningen av saften är det ej förenligt med god
ekonomi att gå för långt. För att bättre utnyttja macerationsvattnet och minska den
nödvändiga kvantiteten använder man sig av »compound maceration», som består i att
återföra blandningen av saft och vatten från sista valsstolarna till första eller andra
valsstolen. Härigenom har man uppnått 92—95 % extraktion vid 30—40 %
vattenförbrukning. Den utpressade saften, som innehåller fiberpartiklar, kallade cush-cush eller
bagacillo, passerar genom fina metallsilar, på vilka fiberpartiklarna avsätta sig samt
automatiskt avskrapas och återföras till fibermassan i valsverket. Efter silningen är
saften fortfarande rik på föroreningar, såsom invertsocker, dextrin, vax, äggvitämnen
etc., och får därför undergå en reningsprocess. Dessförinnan får saften emellertid passera
en automatisk våg under samtidig kontinuerlig provtagning, för att den i fabriken
inkommande sackarosmängden skall kunna bestämmas.

Föroreningarna avlägsnas, ehuru mycket ofullständigt, genom utfällning med kalk
(fig. 411), som tillsättes i form av kalkmjölk med en tjocklek av 3° Bé. Härvid är att
märka, att saftens alkalitet ej får höjas genom kalktillsatsen mer än till pH = 7.6—8.o,
för att ej kvarvarande fiberpartiklar skola upplösas. För att underlätta utfällningen
uppvärmes den kalkbehandlade saften i förvärmare till nära kokpunkten. Den
uppkommande rikliga fällningen får avsätta sig i öppna cisterner, kallade defekatorer, under
det att den klara saften avdekanteras genom på lämplig höjd anbragta kranar.
Bottensatsen i defekatorerna nedtappas i undertill befintliga likadana cisterner, kallade
cacha-ceras, varest ytterligare separering av slam och saft företages. Det här avsatta,
koncentrerade slammet, kallat cachaza, försättes med en mindre kvantitet kalk och pumpas
med ett tryck av 2 kg/kvcm genom slampressar av samma typ, som användas vid
betsockerindustrien. Det i slampressarna avskilda, jordartade slammet med en
socker-halt av 7 % (motsvarande 0.05 % av sockerrörets vikt) användes som gödslingsmedel.
Saften eller söt vattnet från slampressarna återföres till defekationscisternerna.
Slam-pressanläggningen vid en kolonialsockerfabrik är ej av betydande dimensioner. En
filteryta av 0.2 kvm pr ton och dygn avverkat sockerrör är riklig. Den renade saftens
vidarebehandling, d. v. s. indunstning och kristallisation, tillgår på samma sätt som
vid betsockertillverkningen och skildras i samband med denna. Saften innehåller
fortfarande stora mängder föroreningar och färgämnen, vilka återfinnas hos de båda
slutprodukterna, råsocker och melass. Råsocker av medelgod beskaffenhet
(centrifug-socker eller cargo) är gulaktigt till färgen och innehåller 96 % sackaros, 1 %
invertsocker, 0.6 % aska och har en renhet av 97 %. Muscovado och melassocker äro
benämningar på sämre och primitivt framställda sockersorter. Melassen innehåller 30 %
sackaros, 20 % invertsocker, 10 % aska och har en renhetskvotient1 av 40 %.

Att finna användning för melassen har ofta erbjudit stora svårigheter. Man har
t. o. m. låtit den rinna bort eller använt den som bränsle tillsammans med bagassen.

Renhetskvotient = polariserad sockerhalt i procent av totala torrsubstanshalten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free