Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Olika slag av vegetabiliska oljor och fetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEGETABILISKA OLJOR OCH FETTER.
529
Asien. Växten skiljer sig från våra vanliga ärtväxter däri, att när blomman satt frukt
blomsterstjälken fortfar att växa samt därvid på grund av fruktens tilltagande tyngd
böjer sig nedåt och när den uppnått marken borrar sig ned i denna. Frukten
färdigbildas under jordytan. Baljan innehåller två till tre nötliknande frukter. Baljan är i
moget tillstånd 20—30 mm lång. Nötterna äro äggliknande, av en bönas storlek.
Kärnan omgives av ett tunt, brunt skal, vilket, när frukten är mogen, lätt kan avlägsnas.
Den mogna, skalade kärnan innehåller mellan 40 och 55 % olja. Oljan utvinnes genom
pressning eller extraktion. Årsproduktionen av olja beräknas till 1 000 000 ton per år.
Oljan, vilken i rått tillstånd är vitgul till ljust gulbrun, har typisk nötsmak. Den
stelnar vid — 2 till — 4° och smälter vid + 2 till + 3°. I rått tillstånd användes densamma
i tvättmedelsindustrin och i raffinerat tillstånd inom härdnings- och matfettsindustrin
samt såsom matolja.
Sesamolja. Sesamoljan utvinnes ur frukterna från den sedan årtusenden bekanta
sesamplantan, vilken odlas i nästan alla tropiska och subtropiska länder. Fröet är
ägg-formigt, vanligen på ena långsidan avplattat, 3—4 mm långt och 1—2 mm tjockt.
Oljehalten varierar mellan 45 och 55 %. Oljan utvinnes ur det skalade fröet såväl genom
pressning som genom extraktion. Världsproduktionen per år beräknas till omkring
160 000 ton. Den råa oljan varierar i färg från ljusgul till gulbrunröd, med angenäm lukt
och med en från mild, angenäm till härsket besk varierande smak. Den råa oljan
användes i tvättmedelsindustrin, den raffinerade i margarinindustrin. På grund av att
den lämnar en viss typisk färgreaktion, är det i vissa länder föreskrivet, att allt margarin
skall innehålla en fixerad procentsats sesamolja. Genom denna tillsats uppnås, att man
på enkelt sätt kan identifiera margarin.
Bomiillsfröolja. Som av namnet framgår, utvinnes denna olja ur bomullsplantans
frukt. Bomull odlas huvudsakligen i länder med subtropiskt klimat, så t. ex. i södra
Nordamerika, Mindre Asien och norra Afrika. Huvudproducent är Amerika, som årligen
torde framställa c:a 520 000 ton olja vid en beräknad världsproduktion per år av
2 000 000 ton. Den från bomull och skal befriade kärnan innehåller mellan 30 och 40 %
olja. Oljan utvinnes såväl genom pressning som, om än i mindre skala, genom
extraktion. Oljan är rödbrun med besk, frän smak och svag, icke oangenäm lukt. I rått
tillstånd användes denna olja knappast utan underkastas, även om den skall användas för
tekniska ändamål, en raffination. Den stelnar vid — 1° och smälter vid + 3°. Den
raffinerade cottonoljan är vitgul till gulbrun, beroende på hur intensiv raffinationen
varit, smaken varierar från mild, nötaktig till svagt besk. Den användes inom
tvättmedels-, härdnings- och matfettindustrierna.
Majsolja. Råmaterialet för framställning av denna olja är icke, som man av
namnet kan vara föranledd att antaga, hela majskornet utan endast majsgrodden, vilken
på mekanisk väg separeras från majskornets övriga del. Grodden innehåller omkring
35 % olja. Majsen, vars hemland torde hava varit Amerika, odlas nu snart sagt i alla
subtropiska och tempererade länder och utgör ett viktigt födoämne för såväl människor
som djur. Oljan utvinnes såväl genom pressning som extraktion. Den är i rått
tillstånd gul till rödbrun, smaken är beroende på utvinningsmetoden och varierar mellan
mild och härsket besk. Majsoljan stelnar vid —12° och smälter vid —5°. Den
användes i rått tillstånd i tvättmedelsindustrin och som raffinerad till framställning av
matnyttigt fett. Världsproduktionen per år beräknas till 45 000 ton.
34—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
