Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Träkol och träkolning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA BRÄNSLEN. TRÄKOL OCH TRÄKOLNING.
485
På senare tiden har kolmilan förbättrats genom anbringande av en skorsten,
vilken från kolmilans underdel avleder de alstrade gaserna, se fig. 329. Härigenom
ernås dels att driften av milan blir lättare reglerbar, dels att kolningen går betydligt
hastigare i skorstensmilan än i en vanlig mila, utan att kolens kvalitet behöver
nedsättas. Genomsnittliga utbytet av träkol vid milkolning ligger omkring 25—30 vikt%.
Kolning i ugn. I syfte att även kunna utnyttja andra produkter än träkol, som
bildas vid torrdestillationen, och för att driva kolningen mera rationellt i stor skala har
man byggt kolugnar av olika konstruktioner. Dessa hava utgjorts av horisontala rum,
vari veden införts på vagnar, eller av vertikala schakt, vari veden inmatas från övre
mynningen. Som exempel redogöres för den s. k. rörvagnsugnen, se fig. 330. Denna består
av två samarbetande ugnar, vardera bestående av ett i tegel murat ugnsrum, i vars mitt
äro anbragta två rader värmeelement av gjutjärn. På botten är varje ugnsrum försett
med två par spår, ett på vardera sidan om värmeelementen. På dessa spår kan i ugnen
införas två sätt, vartdera om fyra vagnar, med kolved. Varje ugn är vid gavlarna försedd
med gastätt förslutbara plåtdörrar. På ugnarnas yttersida finnas eldstäder, som eldas med
ved och okondenserbar gas. De varma gaserna från eldstäderna gå i kanaler till mitten
av ugnen, gå in i värmeelementen och avledas vid ugnsgavlarna genom kanaler till den
gemensamma höga skorstenen. På insidan av ugnarna äro gasuttag i form av gjut
järnsrör anbragta, genom vilka de vid vedens torrdestillation alstrade gaserna ledas till
vatten-kylda kondensatorer, vari de till flytande destillat kondenserbara gaserna avskiljas, under
det de okondenserbara, brännbara gaserna ledas till ugnarnas eldstäder. Driften
inregle-ras, så att den ena ugnen befinner sig i stark kolning, under det den andra ugnen just
fylles genom indragning av de två vagnssätten med kolved.
Från kylarna erhållna destillat avskilja sig i tre lager, underst råtjära, däröver
vattendestillat, s. k. träsyra, och däröver råterpentin.
Ur dessa råprodukter erhållas genom destillation och vid vissa produkter genom
raffinering med kemikalier: kokt trätjära, renad terpentinolja, lättolja, träsprit och
kalkacetat. Ur träsprit kan man utvinna ren metylalkohol (metanol) och ur kalkacetat
ättiksyra.
Utbytet av dessa biprodukter är mycket beroende av vedens art och beskaffenhet.
Tabell IV utvisar ungefärliga medelvärden, räknade per m3 ved.
Tabell IV. Medelvärden av utbytet av biprodukter vid ugnskolning.
Träslag Tjära, kg Tepentinolja, kg Träsprit, kg Kalkacetat, kg
Torrfuru c:a 15 c:a 0.5 1
Torrgran > 8 > 0.1 1 1.5—2 6—8
Tallribb > 8 » 0.5 (
Granribb » 6 > 0.05]
Björkved > 10 — c:a 3.5 c:a 20
I kolugnar kolas vanligen billigast tillgängliga ved, som icke lätt kan användas till
andra industriändamål, såsom gallringsved (mest torrakor) och sågverksavfall (spakar
och ribb).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
