Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
OM BRÄNSLEN.
tiden på de områden, där kollager nu förefinnas. Enligt nämnda hypoteser antar man,
att anhopningen av växtämnen skett på två sätt. Enligt det ena hava på växtplatsen
generation efter generation av den frodiga vegetationen växt upp, dött och lagrats
på varandra under delvis humifiering. Det andra sättet innebär, att växtmaterialet
transporterats med floder från växtplatsen till en sjö eller havsvik, varest det samlat
sig. Man har gjort iakttagelser, som tyda på att de kolbildande lagren av växtämnen
uppstått på båda dessa sätt, och man kan även i de tropiska länderna direkt iakttaga
den fortgående anhopningen på bägge sätten av växtmaterial. Utom de i det föregående
omnämnda högre växterna ingå i dessa avlagringar stora mängder rester av lägre djur
och växter, s. k. plankton. Denna bildar i vatten ett bottenslam rikt på fett- och
äggvit-ämnen och innehåller dessutom till stor del hartsrika växtsporer. Detta slam spelar
vid kolbildningen en viktig roll genom att »balsamera» grövre stycken och delar av träd
och större växter samt att ge upphov till i stenkol ingående bituminösa beståndsdelar.
Den kemiska sammansättningen hos det anhopade växtmaterialet torde hava varit
praktiskt taget lika på skilda ställen av jorden och under de olika geologiska perioder,
varunder stenkol uppkommit. Ungefär hälften har varit cellulosa, en tredjedel
för-vedad cellulosa eller lignin och resten har bestått av stärkelse, sockerarter, fetter,
vaxar-ter, hartser, äggvitämnen, garvämnen och mindre mängder mineralämnen.
Detta växtmaterial undergår nu liksom vid torvbildning en partiell sönderdelning,
»humifiering», samtidigt som bottenslammet åstadkommer balsamering eller
»mumi-fiering». Den i allt mäktigare skikt lagrade massan sammanpressas dels genom det
egna trycket, dels kan detta ske genom med vatten översvämmade lager av sand och lera.
Då den torvliknande massan blir tillräckligt kompakt och något avvattnad, börjar den
så småningom undergå en naturlig förkolningsprocess, till viss grad analog med förloppet
vid träkolning i milor och kolugnar. Förkolningen av torvmassan framkallas av en
benägenhet hos de ingående ämnena att. sönderdelas under värmealstring. Processen
befordras av tryck och yttre värmetillförsel. Avsevärt ökat tryck kan framkallas vid
förskjutningar och veckningar i jordskorpan och starka temperaturpåverkningar i samband
med vulkaniska utbrott. Vid förkolningen alstras gasformiga produkter, såsom kolsyra
och sumpgas eller metan. Dessa avgå som regel genom sprickor i kollagren, men kunna
även förbliva inneslutna och alstra då synnerligen höga tryck. Kolbildningen i naturen
går synnerligen långsamt; man måste räkna med tidsperioder om hundratusen till
millioner år. De erhållna stenkolen äro ganska olika alltefter det skede av förkolning, vari de
befinna sig. Alltefter förkolningsgraden kan man sålunda åtskilja yngre, magra stenkol,
vanliga bituminösa kol, antracitiska kol, antraciter och grafit. De tre senare slagen av
stenkol torde som regel hava bildats under inflytande av vulkaniska utbrott eller
processer.
I fråga om stenkolens förekomst har man gjort försök att uppskatta jordens
stenkols-tillgångar och kommit till följande helt naturligt mycket ungefärliga resultat:
Milliarder ton %
Nordamerika.................................................... 5 084 68.7
Asien.........................................................1281 17.3
Europa......................................•.................... 772 10.4
Australien....................................................... 160 2.3
Afrika............................................................ 58 0.8
Sydamerika....................................................... 34 0.5
7 3S9 100.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
