- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
460

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Ved

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

460

OM BRÄNSLEN.

lek. Vid kluven, grövre kastved av äldre, utvuxen skog är fastmasseprocenten 64—67 %.
Hos okluven ved av ungskog blir den lägre, mellan 48—52 %.

Medan för vedmätning tidigare användes ett flertal olika vedmått, har man i Sverige
numera konsekvent övergått till att använda metersystemet.

Vanliga vedlängder äro 1 m, 90 och 75 cm. Man använder oftast kubikmeter, men
även s. k. meterfamn och halvmeterfamn. I följande sammanställning anges
dimensionerna vid tillämpning av dessa vedmått;

Kvadratmetermått -............................Ixlxl m . . — 1.0 m3

1 x 1 x 0.9 » . . = 0.9 ’

1 x 1 x 0.75 ’ . . = 0.75 >

Meterfamn................... 2 x 2 x 1 m . . = 4 m3

1.6 x 2.5 x 1 > . . = 4 >

1.6 x 2.5 x 0.9 > . . = 3.6 i

1.6 x 2.5 x 0.75 > . . = 3.0 »

Halvmeterfamn................. 1x2x1 m . . . . = 2 m3

1 x 2 x 0.9 >....= 1.8 >

1 x 2 x 0.75 1.5 >

Av äldre mått var en skogsfamn om 6’ X 6’ X 3’— 2.827 m3, en järnvägsfamn
T X 7’ X 3’ = 3.84 7 m3 och en storfamn 6’ X 8’ X 3’ = 3.7 69 m3.

Ved försäljes numera i m3 löst mått, varvid kastved mestadels upplägges i
meter-famnar.

Kastved hugges som regel vintertid, men kan även huggas andra årstider.
Vinterveden blir emellertid vitare och mera motståndskraftig mot väta, och jordbrukarna hava,
mera ledig tid till skogsarbeten under vintern. Barrved hugges helst under förvintern
och löwed under senvintern. Vid avverkningen fällas träden så nära marken som
möjligt, så att stubbarna bliva låga, och träden kvistas samt sågas i bestämda längder, vilka
allt efter grovleken klyvas en eller två gånger. Den erhållna kastveden upplägges i
staplar om hel- eller halvmeterfamnar. Härvid måste veden läggas tätt, så att inte större
mellanrum uppstå. Detta ernås genom att vedstyckena läggas ömsevis med bark- och
vedsidan uppåt, och vid grov ved lägges mindre ved i mellanrummen. Under torkningen,
då även barken faller av, krymper veden något, varför vid vedens stapling ett övermål
om 5—10 % måste läggas på. Färdigtorkad kastved beräknas vid barrved hålla 20 %
och vid lövved 25 % vatten, Från skogen forslas veden till vedgård eller annan
upplagsplats helst på vinterföre, vanligen med häst på speciellt konstruerade fordon.

I följande tabell äro ungefärliga medelvärden sammanställda för kastved av olika
träslag beträffande fastmassans torra volymvikt, vattenhalt, fastmasseprocent och
vikten per lös m3.

Träslag Fastmassans torra
volymvikt Vattenhalt % [-Fastmasseprocent-] {+Fastmasse- procent+} Vikt per lös m3, kg
Tall 0.52 20 65 380
Gran 0.45 20 67 345
Björk 0.62 25 65 465
Bok 0.72 25 65 540
Al 0.50 25 64 385

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free