Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Bränslens allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÄNSLENS ALLMÄNNA EGENSKAPER.
455
små mängder därav i rökgaserna skada växtligheten; speciellt barrträd äro känsliga härför.
Man söker därför att hålla nere svavelhalten i bränslen eller välja sådana, som hava låg
svavelhalt.
Hos de fossila bränslena torv, brunkol, stenkol och antracit förekommer en obetydlig
halt kväve, vilken sällan överstiger 2 å 3 %. I ved och flytande bränslen är kvävehalten
synnerligen liten. Den härstammar från äggvitämnen i det växtmaterial och de
anima-liska djurämnen, varav dessa bränslen bildats. Vid torrdestillation, såsom förkoksning av
kvävehaltiga bränslen, fördelas kvävet på de olika produkterna, och över hälften
kvar-stannar i koksåterstoden. Kvävet förefinnes i bränslena i form av talrika, säkert
komplicerat byggda organiska föreningar. Kvävehalten i bränslen bestämmes genom
upphettning av ett finfördelat prov med konc. svavelsyra, vanligen med tillsats av något
kvicksilver eller kopparsulfat, vilka inverka som kontaktämnen vid provets förbränning
g;enom svavelsyran. Härvid övergå kväveföreningarna till ammoniumsulfat. Däri
ingående ammoniak frigöres och överdestilleras med kalihydrat, och i destillatet bestämmes
ammoniaken genom titrering med en syralösning av känd styrka.
Vid de flesta användningssätt för bränslen frigöres det bundna kvävet och medföljer
avgaserna. Endast vid torrdestillation i gasverk eller kokserier och vid generatordrift
övergår en viss del av kväveföreningarna till ammonium- och cyanföreningar. Vid större
anläggningar lönar det sig att utvinna dessa biprodukter, t. ex. vid stora gas- och
koksverk.
Den viktigaste egenskapen hos bränslen är värmevärdet. Värmevärdet hos ett ämne
är den värmemängd per vikt- eller volymenhet av ämnet, som under i det följande
angivna förutsättningar frigöres vid ämnets fullständiga förbränning. Värme värdet angives
för fasta och flytande bränslen i kilokalorier per kg, för gasformiga i kilokalorier per m3
vid 0°C och 760 mm kvicksilvertryck. En kilokalori är den värmemängd, som åtgår
för att vid 760 mm kvicksilvertryck höja temperaturen hos 1 kg vatten från 14.5 till
15.5° C och betecknas kcal. Värmevärdet angives antingen som kalorimetriskt eller
effektivt. r^=-\ ■ ’
Kalorimetriskt värmevärde är den värmemängd, som alstras, då ett ämne
fullständigt förbrinner vid konstant tryck under nedan angivna förutsättningar och allt det från
ämnet härrörande vattnet efter förbränningen förutsättes befinna sig i vätskeform.
Effektivt värmevärde är den värmemängd, som erhålles, då ett ämne fullständigt
förbrinner vid konstant tryck under nedan angivna förutsättningar och allt vattnet i
förbränningsprodukterna befinner sig i ångform.
Vid definitionerna på värmevärden förutsättes:
att de i förbränningsförloppet deltagande ämnena såväl före som efter
förbränningen hava rumstemperatur, varmed avses en temperatur, som ligger så nära -f-20°C,
att avvikelsen saknar praktisk betydelse för värmevärdets storlek, och
att förbränningsprodukterna utgöras endast av kolsyra, svavelsyrlighet, kväve och
vatten.
Vid vatten- och askhaltiga bränslen brukar värme värdet beräknas dels på »prov i
inlämningstillstånd» med förefintlig vatten- och askhalt, dels på »vattenfritt prov» och
dels på »brännbar substans», vatten- och askfri.
Vid fasta och flytande bränslen bestämmes värmevärdet i bombkalorimeter, vid
gasbränslen i öppen kalorimeter. Bombkalorimetern, se fig. 305 a, består av en bomb (Å),
vari provet förbrännes i syrgas av visst övertryck, kalorimeterkärl (D), vilket fylles
med uppmätt mängd vatten, vari bomben nedställes, och vattenmanteln (F). I kalori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
